Förtroendekris för amerikansk ekonomi

Den 11 september representerar inte enbart den nya dagen-D, ut även startskottet för en ideologisk konflikt. Social och eknomisk förödelse har följt i spåren av insatser för ökad stabilitet inom politik och samhälle. Bolånekrisen kommer i en tid av geopolitisk och ekonomisk instabilitet, där situationen riskerar spä på en redan tilltagande misstro mot den amerikanska ekonomin och dess styre.

Vi upplever en period av stor osäkerhet. Flera år av expansiv penningpolitik i spåren av ekonomisk integrering, har ökat likviditeten, spätt på den ekonomiska aktiviteten och successivt ändrat synen på risk. Inom inte sällan kraftigt lånefinansierade branscher har utvecklingen varit särskilt stark. Det gäller exempelvis fastighetsmarknaden och inom private equity. Hushållens ökade flexibilitet har spätt på en redan gynnsam utveckling med hög tillväxt och låg arbetslöshet. På aktiemarknaden har uppköpen, s.k. buy-out fått ett allt större utrymme. Det har drivit värderingen och i sin tur ökat förväntningarna och intresset för börsen.

En allmän misstro har följt i spåren av affärsbankernas felaktiga kreditbedömning, vilket ökat riskaversionen inom fler sektorer. Kortsiktigt har situationen inneburit en likviditetsbrist när ovissheten kring kreditförlusternas magnitud och vem som drabbats successivt tilltagit. IMF och riksbankerna har bidragit till en minskad volatilitet när likviditet tillförts. FED:s sänkning av diskontoräntan ger en bild av en marknad präglad av stark psykologi. Samtidigt vilar en latent osäkerhet kring den långsiktiga prisstabiliteten. Det innebär en svår balansgång mellan säkrad BNP-tillväxt och förtroendet för den amerikanska ekonomin och dollarns vara eller icke vara.

Än så länge finns inga tecken på att subprime-lånen skulle ha inverkat på den reala ekonomin. Förra veckans statistisk över den amerikanska sysselsättningen kom dock att öka osäkerheten. En ökad arbetslöshet om 4000 personer istället för den förväntade nedgången om 100 000, innebär förvisso att arbetslösheten ligger kvar på 4.6 procent, gentemot juli. Att trenden mot en allt lägre arbetslöshet är avtagande kan dock tyda på att den amerikanska penningpolitiken till slut tycks ha fått en åtstramande effekt på ekonomin. När oron på kreditmarknaden och i sin tur fastighetsmarknaden tilltar, är en ökad arbetslöshet den faktor som tillslut skulle kunna besanna farhågor om en amerikansk recession. Ben Bernanke har i tidigare uttalanden påpekat att riksbankens roll på intet sätt handlar om att tillgodose enskilda privata intressen och i detta fall enskilda låneinstituts framtida existens, men att FED heller inte räds ingripa konkret om effekter på den reala ekonomin uppdagas. Kortsiktigt kan en viss lättnad skönjas om förväntningarna om sänkt amerikansk reporänta i samband med räntemötet den 18 september infrias.

IMF bedömer att dollars i dagsläget är övervärderad med ca 30 procent. Förtroendet för amerikansk penningpolitik, globala ekonomiska obalanser och geopolitik kommer att vara vägledande för dollars framtida utveckling och för den ekonomiska stabiliteten på såväl amerikansk som global basis. Presidentkandidat Hillary Clinton har i sina anföranden talat om en återgång till en mer solidarisk och human politik, och en utökad dialog präglad av större dynamik. Det skulle i första hand innebära ett tillbakadragande från Irak och på sikt stärkta statsfinanser när det utrikespolitiska läget förbättras och balansen mellan finans och penningpolitik stabiliseras. Oavsett om IMF får rätt i sina antaganden eller ej kan konstateras att nuvarande budgetunderskott och obalanser i bytesbalansen på sikt inte är hållbar. Nuvarande politik kan i sämsta fall leda till ett sent uppvaknande från amerikanarnas sida. I slutänden är det fundamentala aspekter som styr maktbalanser och i det läget spelar frågan kring den amerikanska ideologins relevans en väldigt liten roll.

Jeffrey Sachs, världens kanske mest inflytelserika ekonom, hyllade under ett symposium i slutet av 2006 i samband med Svensk - amerikanska handelskammaren i New Yorks 100-årsjubileum, den svenska fördelningspolitiken som ett sätt att stärka den sociala gemenskapen. Sachs konstarera att i jämförelse med den amerikanska ekonomin tycks satsningar på ökad välfärd, ha inneburit högre produktivitet och stark bidragit till en mer långsiktig, stabil tillväxt. Oavsett syftet med "war against terror", sökande efter massförstörelsevapen, etnisk rensning eller säkrad oljetillgång, kan dess utfall, social och ekonomisk förödelse, och bidrag till ökad konfliktlösning och stabilitet onekligen diskuteras. Marknadsekonomi innebär ett ökat ansvarstagande för den enskilde individen. I det sammahanget ökar kravet på staten som ett professionellt kontrollorgan. I spåren av "world domination" lär en ny politik följa. Den stavas med stor sannolikhet biståndspolitik, ömsesidighet och socialt ansvarastagande.