Sammanfattning
Det finns inte en sanning om hur du gör långsiktigt bra aktieaffärer, men däremot om hur du skapar de rätta förutsättningarna. Att förstå en marknad där reaktioner tycks styras utifrån irrationalitet snarare än systematik, handlar om att lära känna de direkta och indirekta faktorer som påverkar aktiemarknaden samt de aktörer som agerar på den, däribland dig själv. Kapitalmarknaden, och aktiemarknaden i synnerhet, är en motsägelsefull samlingsplats där många olika tankar och teorier möts. Den som vill bli framgångsrik på aktier, måste på ett effektivt sätt kunna dra fördel utav detta. Först då kan investeraren skapa sig ett försprång gentemot marknaden. Det uppnås dels genom kunskap om marknaden och hur denna fungerar, men också genom självkännedom och långsiktighet.
Aktiemarknaden styrs kortsiktigt utav irrationalitet och ett känslomässigt beteende. Den framgångsrike investeraren måste därför bemöta marknaden utifrån ett motsatt perspektiv, alltså med rationalitet och systematik.
Ett mycket centralt tema handlar om vår syn på risk, och hur vi hanterar denna. På detta finns det flera aspekter. Kontentan är att en bristande riskhantering har sin grund i en avsaknad utav objektivitet och självkännedom, vilket i sin tur och till största del grundläggs genom en frånvaro utav kunskap. Att som investerare uppvisa objektivitet handlar om att se företagets framtida utvecklingspotential och händelseförloppet i fokus. Perception och ödmjukhet är ledord vid ställningstaganden. Egenintresset bör i detta sammanhang inte stå i första rum. Det innebär att man är övertygad i sina ställningstaganden, samtidigt som man är öppen för kritik och ständigt beredda på att ändra sig. Det handlar om att se företaget sidoordnat aktiemarknaden, och att vara införstådd med att företagets framtida värden förr eller senare kommer att få genomslag i aktiekursen.
Objektivitet står i direkt relation till självkännedom. Frånvaro utav självkännedom resulterar i ett irrationellt handlande, som alltså omöjliggör objektivitet. Om rädsla och girighet i detta sammanhang är investerarens stora fiender, så representerar egenskaper som kunskap, engagemang, fokus, ödmjukhet och lyhördhet investerarens ideal. Det finns, om möjligt, i detta sammanhang också rent genetiska hinder som också måste överbryggas. En avsaknad utav själkännedom leder till ett inkonsekvent handlande. Det ter sig därför naturligt att en irrationell investerare som spekulerar i ett ologisk, och därmed icke förutsägbart beteende, i längden inte kan bli särskilt lyckosam.
Utgångspunkten för att kunna förstå marknadens rörelser, för att kunna finna intressanta företag, och kanske än viktigare, för att veta hur man ska agera då förutsättningarna förändras, handlar om att ha sakenlig kunskap, och tillämpa principen om kontinuerlig kunskapsinhämtning. Tanken bakom att kunna dra fördel utav det marknaden inte ser, har sin grund i hur väl införstådda vi är med de ekonomiska förutsättningarna både i specifika företag, och på nationell och global basis.
En djupare förståelse för aktiemarknaden, har sin utgångspunkt i en uppfattning kring hur och var de långsiktiga värdena skapas. Individens förmåga, organisationen och visionen, sätts här i ett sammanhang där frågan om varför vissa företag presterar bättre än andra får ett svar. Utgångspunkten ”Stratified Systems Theory” är ett resultat utav livslångs forskning framtagen utav Harvardprofessorn Elliot Jaques. Eftersom aktiemarknaden och företagen är två skilda ting, handlar framgångsrika investeringar om att få en så neutral och korrekt bild utav verkligen som möjligt. Möjligheten ligger i att se det inte andra ser och skapa förutsättningar som ingen annan kan. ”Stratified Systems Theory” är nytt sätt att tänka, och ett nytt sätt att investera.
Inledning
”The trend is your friend” är ett välkänt uttryck inom teknisk analys som uppmanar investerare till att alltid befinna sig i en kursmässigt uppåtgående trend. Flockbeteende har vi nog alla hört talas om. Det är inte ovanligt att vissa branscher eller företag under perioder betraktas som särskilt heta investeringsobjekt. Under IT-erans mest euforiska stunder visste framtidsoptimismen inga gränser. Uttrycket ”Den nya ekonomin” myntades – en ekonomi som satte gamla teorier ur spel. Tillväxt utan inflation var något nytt inom ekonomiska kretsar. Det gick så lång att Warren Buffet, en av de kanske mest framgångsrika investerarna genom tiderna, år 1999 bad sina aktieägare i hans holdingbolag Berkshire Hathaway om ursäkt för den usla kursutvecklingen i bolaget. Buffet hade handlat rationellt på en irrationell marknad. Därefter vet vi alla vad som hände.
I maj 2006 fick marknaden åter skrämselhicka. Efter tre år utav börsuppgång började svenska aktiemarknaden få onda aningar. Trots låga värderingar och stark tillväxt, kom marknaden att fästa allt större vikt vid det amerikanska budgetunderskottet, räntehöjningar, Mellanöstern-konflikter och högt oljepris. En amerikans inflationsrapport som indikerade 0.1 procent högre inflation än marknaden förväntat sig blev startskottet på en kraftig nedgång. Under ett par veckor föll OMXspi-index inte mindre än 20 procent. Marknaden för börsintroduktioner tillintetgjordes och investerare och analytiker började tala om ekonomisk kraschlandning.
Börsfallen under millenniets början och under maj 2006 är naturligtvis på intet sätt unika. Börshistorien är fylld utav mer eller mindre dramatiska, spektakulära och inte sällan ologiska kursrörelser. Marknadens till synes kortsiktiga beteende skapar givetvis frågor kring förutsättningarna för börsens reaktioner, hur man lär sig tyda dem och hur man ska förhålla sig till dem.
För de flesta är målet med aktieinvesteringar maximal, stabil och långsiktig avkastning till minimal risk. Om hur vi skall uppnå detta har det skrivits ett otal böcker, somliga mer uppmärksammade än andra. I och med Internets framgång har möjligheten att få ut sitt budskap till allmänheten ökat. Det har föranlett en strid ström utav dagliga budskap kring köp och sälj -rekommendationer i olika aktier. Inte helt förvånande är att många känner en viss förvirring kring hur man förvaltar sitt kapital på bästa sätt. Inte minst bankerna har varit skickliga på att utnyttja sina kunders osäkerhet. Aktieindexobligationer, fondförsäkring/garantifond, hedgefonder är alla exempel på produkter som uppkommit som en effekt utav aktiespararens eviga strävan att uppnå en jämn och stabil avkastning. Kanske känns det då bättre att söka visdom bland erfarna investerare genom att återgå till böckernas trygga värld. Respekterade och högaktade är de investerare som under lång period lyckats uppnå resultat långt över vad marknaden i stort presterat. De har ofta många kloka ord att delge. Likväl kan det vara svårt att skapa sig en samlad bild utav grunderna i deras budskap.
Vilken tilltro ska vi egentligen lägga till företagets visioner? It-bubblan, inte minst, skapade en stor misstro gentemot många företagsledare. De nya kapitalisterna, unga entreprenörer med starkt självförtroende och välsmörjda käftar fick investerarna på fall. Haussade aktiekurser och förlustbringande företag resulterade dock slutligen i stor ekonomisk förödelse. Vad var det egentligen som gick fel och vilka lärdomar kan vi dra utav detta?
Samtidigt fanns det företag som faktiskt lyckades bli världsledande inom sin nisch med utgångspunkt i nätverksbaserad kommunikation. Google, Ebay och Yahoo är företag som de flesta idag känner till. Den som satsade 100 000 kr i Microsoft vid börsintroduktionen 1986 är idag 200 mkr rikare. Ska den typen av placeringar enbart tillskrivas slumpen, eller går det att redan på förhand urskilja urtypen för det framgångsrika företaget? Detta leder vidare till den, för detta arbete, grundläggande frågan om utifrån vilken kunskaper och insikter vi kan göra långsiktigt framgångsrika aktieinvesteringar.
Syftet med essän kan ses ur olika perspektiv, där arbetet med att utforma en långsiktigt hållbar strategi för portföljförvaltning är ett ändamål. Förhoppningen är dock att, i en första ansats, väcka intresse och förståelse för hur vi utifrån ett etiskt och moraliskt ansvarstagande, kan lägga grund till en bättre samhörighet, där självförverkligande mål och mening ges en innebörd i ett större sammanhang. I en vidare mening aktualiserar detta frågor som handlar om vad som är ett gott mänskligt liv, vår relation till andra människor och till helheten. Det är mot bakgrund av detta som vi grundlägger en djupare förståelse för hur vi kan göra långsiktigt framgångsrika investeringar genom väl genomtänkta och rationella beslut.
Förutsättningar för investeringar
Sokrates sa en gång att du kan lära dig att förstå det mest subtila och komplicerade saker, så länge som du närmar dig dem på rätt sätt. Det gäller givetvis även aktiemarknaden och aktieköp. Att göra lyckade affärer handlar inte om att gå en väg. Visserligen behöver alla investerare en process för aktiehandel, men vad fyller egentligen den processen för funktion om du som investerare inte har kunskap om marknaden och hur denna fungerar, eller hur du som investerare agerar. Denna studie kommer inte att fokusera på diskonterade kassaflöden eller enskilda nyckeltal. Istället kommer jag att inrikta mig på de övergripande förutsättningarna för framgångsrika aktieinvesteringar.
När jag igenom olika fakta för studien fann jag tre olika aspekter som utmärker begreppet ”aktieinvestering”:
• Individens unika egenskaper
• Variabler
• Investeringsprocessen
Individens unika egenskaper – De unika egenskaper som ligger till grund för en investerare är på många sätt avgörande för investeringens utfall i det längre perspektivet. Här är det framförallt två sidor som agerar motpoler – känslor och objektivitet. Om rädsla och girighet är investerarens stora fiender, så representerar egenskaper som kunskap, engagemang, fokus, ödmjukhet och lyhördhet investerarens ideal. Just kunskap och engagemang går väl lite hand i hand. Kunskap är en förutsättning för att över huvud taget kunna syssla med aktiehandel. Engagemang är en faktor som påverkar kunskapsinhämtningen. Kunskap och engagemang leder till ett fokus, vilket har stor koppling till objektivitet. Detta eftersom mer kunskap om allt vad aktiemarknaden inbegriper tros leda till förbättrade möjlighet att ompröva sina idéer. Som investerare bör man för att uppnå objektivitet vara ödmjuk. Den som dessutom är lyhörd blir varse det faktum att aktiemarknaden inte är något statiskt tillstånd. Den lyhörde tar del av och utvärderar olika händelser på aktiemarknaden och i omvärlden.
Variabler - Inom detta sakområde finner vi de parametrar som står utanför investerarens möjlighet att påverka. Det handlar om de olika faktorer som påverkar både aktiemarknaden och företagen direkt och indirekt. Här inryms omständigheter som politik, internationell ekonomi, allmän börspsykologi och fundamentala och viss mån tekniska faktorer.
Investeringsprocessen – Oavsett vilken erfarenhet du har som investerare, föregås alltid ditt sparande utav någon form av investeringsprocess. Den kan bygga på enbart personliga värderingar, men den kan också vara mycket uttalad, strukturerad och nedskriven. Oavsett vilken värdering man väljer att lägga vid investeringsprocessen kommer denna att på olika sätt ha betydelse för det långsiktiga resultatet.
I tre avsnitt kommer vi att behandla dessa tre olika aspekter, direkt och indirekt. Första avsnittet kommer överskådligt att beskriva hur aktiemarknaden styrs och fungerar. I det andra kapitlet drar vi lärdom utav kända investerare och deras teorier för framgångsrikt aktiesparande. Det tredje och sista kapitlet kommer att ha sin utgångspunkt i de framgångsrika företagen.
Så styrs och fungerar aktiemarknaden
”To invest successfully over a lifetime does not require a stratospheric IQ, unusual business insights, or inside information. What’s needed is a sound intellectual framework for making decisions and the ability to keep emotions from corroding that framework”
- Warren E. Buffet
Aktiemarknaden är långt ifrån en exakt vetenskap. Säkert är däremot att det över tiden råder en hundraprocentig korrelation mellan företagets vinst och dess aktiekurs. Ingen spekulant kan med säkerhet svara på hur morgondagen kommer att se ut. Genom att studera ekonomi, politik och aktiemarknaden försöker vi skapa oss en korrekt bild utav verkligheten. Aktiekurserna är en spegelbild utav det mänskliga psyket och den rådande uppfattningen på marknaden, men nödvändigtvis inte den korrekta. Den som kan dra nytta utav detta och förmår särskilja känslor från investeringar och därtill satsar sina pengar i bra företag, har över tiden möjlighet att bli mycket framgångsrik.
I det första avsnittet kommer vi att behandla de olika marknadskrafter som ligger till grund för utvecklingen på aktiemarknaden. Vi kommer även att beröra EMT (Efficient Market Theory), samt tradingpsykologi.
Marknaden
Det är inte ovanligt att investerare med tiden utvecklar en syn på marknaden likt att den vore ett väsen. Tjänar du pengar är marknaden en god vän, med då du förlorar pengar är marknaden grym och hänsynslös. Det finns historier om asiatiska investerare som gav offergåvor innan börsen öppnade för att på så sätt blidka marknadsguden, eller vidskepliga mäklare som efter en dålig dag på börsen inte längre kunde bära samma kläder som de klätt sig i just den dagen då de förlorat stora summor.
Det finns många uppfattningar kring vad marknaden egentligen är. Vi ser kanske framför oss akademiker med uppkavlade skjortärmar, stirrandes på börsskärmar, med telefonlurar i händerna. Eller kanske föreställer vi oss spekulerare i någon avkroka del av världen som försöker göra kortsiktiga vinster genom att satsa pengar i svenska kronor och rysk gas. Chefsekonomer och s.k. börsproffs uttalar sig med en oförståelig terminologi om konjunktur, ränta och aktiemarknad. Hysteri och komplexitet skapar en i det närmaste mystisk bild kring vad marknaden egentligen är och vad som styr dess utveckling.
Precis som på alla marknadsplatser är det utbudet respektive efterfrågan som styr priset. Därvidlag är det egentligen ingen skillnad på vanlig torghandel och den handel som pågår på börsen. Hur mycket någon är villig att köpa respektive sälja och till vilket pris, avgör i slutänden hur mycket varan kommer att kosta. Är utbudet litet och efterfrågan stor ökar priset, och vise versa. Detta är ett förhållande som nog många känner till och förstår sig på. Förutsättningarna för att en sådan marknadsekonomi ska fungera är att det finns många köpare respektive säljare, och att dessa agerar oberoende utav varandra. Dessutom måste samma information finnas tillgänglig för alla vid samma tidpunkt, dvs. inga insiders. Därtill måste det finnas fritt inträde till marknaden.
Vissa varor har olika s.k. priselasticitet, dvs. de är olika känsliga för förändringar i pris. Produkter som är mindre känsliga för prisförändringar, dvs. inte är priselastiska är till exempel nödvändiga varor så som livsmedel. Medan sällanköpsvaror som elektronik och möbler är mer priselastiska. Vi tar ett exempel: Numera har det blivit mycket populärt att skaffa platt-TV. Om vi då erbjuder en kund två i det närmaste identiska TV-apparater med liknande egenskaper men med helt olika pris, är det troligtvis ingen som väljer det dyrare alternativet. Varför är det så? Jo, ingen är ju villig att betala mer för en identisk produkt, särskilt om behovet i grunden inte är särskilt stort. Men vad händer om vi skriver ”världens bästa TV-apparat” på den dyra TV, och påstår att alla framgångsrika människor tittar på just den tv-apparaten. Vilken TV väljer då köparen? Då är det inte längre priset det enda konkurrensmedlet. Därmed sätts modellen ur spel.
Inom elektronikbranschen råder sedan länge en kraftig konkurrens. Priserna har därför över lag sjunkit kraftigt. Köparen vet om detta, och därför finns det ingen anledning att köpa en dyr tv som ändå går att finna mycket billigare hos en annan återförsäljare. Detta förutsätter som sagt att inte återförsäljaren kan påvisa att ett köp hos just honom skulle innebära väsentliga fördelar. Vad det gäller värdepapper som produkt sett, är de bland det mest standardiserade som går att finna. Men eftersom de markandskrafter som ligger till grund för efterfrågan på och utbud av aktier är många, och eftersom dessa i sin tur styrs av olika faktorer, finns det förstås en större otydlighet kring vad en akties rätta värde bör vara vid ett givet tillfälle.
Marknadskrafter
Det finns alltså ett flertal olika faktorer som ligger till grund för prissättningen utav aktier. Dessa faktorer påverkar dessutom i viss mån varandra, och är därtill utav olika betydelser för olika företag inom varierande branscher, med olika ekonomiska förutsättningar. Exempel på faktorer är omvärldsförhållanden, så som ränteläge och konjunktur, alternativa investeringsmöjligheter, företagets situation, där exempelvis ledningen, konkurrenter, lönsamhet och branschtillhörighet inbegrips, Psykologi, så som rädsla och girighet, förväntningar på företag, kanske drivna utav exempelvis analyser och rykten. I övrigt styrs priset på en aktie utav utbud och efterfrågan samt olika värderingsmodeller.
Det är med andra ord förståeligt att det råder delade meningar om vad en akties rätta värde borde vara. Jag har valt att renodla dessa faktorer utifrån en mer generell utgångspunkt – Politik, Ekonomi, Psykolog, fundamental information samt i viss mån teknisk information.
Den enskilde individens underlag för beslut att köpa, sälja eller behålla aktier, ser ofta annorlunda ut, men hör på alla sätt samman med faktorerna i föregående stycke. Vad jag som investerare förväntar mig av kursutvecklingen är givetvis en avgörande utgångspunkt. Dessa förväntningar bygger vanligen på underbyggda argument om ekonomi och politik, men kan också ha sin grund i psykologiska aspekter.
Även om placeringar i aktier långsiktigt visat sig slå andra investeringsalternativ, finns det alltid en konkurrens om kapitalet på kapitalmarknaden. Där är aktier en av flera alternativ. Om sparande i aktier inte är tillräckligt gynnsamt söker sig kapitalet en annan väg. Förutom konkurrensen olika kapitalplaceringsalternativ emellan, är alltså också tillgången på kapital en viktig faktor vad gäller investeringar. Därutöver finns det ett flertal olika aspekter som påverkar aktiemarknaden direkt och indirekt. Beskattning av kapital är ett exempel på detta.
Politik – Ett av syftena med en marknadsekonomi är att låta marknadskrafterna styra den ekonomiska utvecklingen. Som vi tidigare påpekade så är tillgången på kapital en viktig komponent i detta sammanhang. Genom politiken kan man med hjälp av olika ekonomiska styrmedel delvis styra kapitalströmmar och på så sätt utjämna olika ekonomiska obalanser som kan tänkas uppkomma. Ett sådant styrmedel är riksbankens reglering utav reporäntan. Skattepolitiken är ett annat avgörande styrmedel. Därutöver kan olika politiska ingrepp få effekt på kapitalmarknaderna, så som offentliga uttalanden.
Möjligheten att reglera räntan innebär att man kan styra möjligheten att anskaffa kapital, vilket är en avgörande faktor när vi vill bromsa, påskynda och stabilisera ekonomin, och framförallt för att undvika hög inflation och en överhettning i ekonomin. En högre ränta medför också att avkastningskravet på aktier ökar, eftersom alternativa investeringar som exempelvis banksparande blir mer attraktivt.
Genom skattepolitiken kan staten reglera dess skatteinkomster. Ett lättare skattetryck innebär givetvis fördelar för kapitalmarknaden då det finns mer kapital att tillgå, vilket för aktiemarknadens del föranleder högre kurser.
Enskilda politiska åtgärder kan givetvis påverka särskilda branscher eller aktier, men det kan också ha betydelse för hela nationens ekonomi. I Sverige är förslaget om subventioneringen utav hushållsnära tjänster ett exempel på åtgärder som gynnar en bransch, och i sin ur dess aktieägare. Utspel om olika reformer kan tolkas som en osäkerhet kring statsfinanserna, vilket kan innebära att marknadsräntorna stiger. För Sverige, som har en stor statsskuld, innebär det en kostnadsökning, viket i slutänden får effekt i statsbudgeten.
Ekonomi – Konjunkturcykel kallas den period där normalt tre år följs av två dåliga år – högkonjunktur respektive lågkonjunktur. Konjunkturen mäts huvudsakligen utifrån bruttonationalprodukten (BNP), dvs. det samlade värdet utav alla producerade varor och tjänster. Är BNP stagnerande eller fallande, råder lågkonjunktur eller recession, medan om BNP stiger så innebär det tillväxt i ekonomin.
Vad påverkar då konjunkturförloppet? Ja, egentlige är det ju vi själva. I takt med att vi ökar konsumtionen, ökar också försäljningen, som i sin tur gynnar sysselsättningen. Det leder till ökad köpkraft och fler konsumenter. Utvecklingen innebär att ekonomin hamnar i en uppåtgående spiral, vilket ökar risken för överhettning. Inflationen stiger och med det räntan. Det leder i sin tur till att det blir dyrare för företagen att investera, vilket i slutänden resulterar i färre arbetstillfällen. Som tidigare påpekades blir det också dyrare för privatpersoner att låna, samtidigt som det blir mer attraktivt att spara – olika effekter som i sin tur minskar efterfrågan i ekonomin.
Den, för Sveriges del, starka tyngdpunkten mot exportindustri medför att svensk ekonomi i hög grad är beroende utav världskonjunkturen. Därför är också exempelvis amerikanska sysselsättningsrapporter, utvecklingen på obligationsmarknaden i London och tyska inflationsförväntningar i hög grad intressanta fakta även för svensk ekonomi. Även valutakurser har betydelse för ekonomin, beroende på i vilka valutor som företagen har sina intäkter respektive kostnader.
Vi ser alltså hur den ekonomiska utvecklingen styr den enskilde investeraren; I olika skeenden utav konjunkturen är kapital lättare att tillgå. Ekonomiska fakta ger oss en nyanserad bild av konjunkturläget. Räntepolitiken gör olika alternativ inom kapitalmarknaden mer respektive mindre attraktive. Den ekonomiska utvecklingen är alltså en viktig avgörande parameter när vi ser till utvecklingen på aktiemarknaden.
Fundamental information – Det finns många kända exempel på investerare som inte alls fokuserar på konjunkturläget, däribland de erkända fundamentala förespråkare som Peter Lynch och Warren Buffet. En av de mest intressanta aspekterna kring fundamental information är troligtvis ledningen i företaget. Detta ska vi bl.a. diskutera i avsnittet ”de framgångsrika företagen”. Av den anledningen får ett VD-byte naturligtvis också effekt på börskursen. Det intressanta i sammanhanget är alltså vad ledningen har för betydelse för företaget och för aktiens värdering? Två kända exempel på aktier där management faktiskt har varit avgörande i detta sammanhang är Investor, med Wallenbergsfamiljen, respektive Öresund, med Mats Qviberg och Sven Hagströmer. Investor-aktien har länge belastats med en substansrabatt om 20-30 procent av de underliggande värdena, vars anledning till viss del kan utläsas i kursutvecklingen. I detta sammanhang utklassar Öresund Investor med en aktieutveckling om 457 procent på tio år (oktober 2006) gentemot Investors B-aktie som enbart utvecklats 165 procent. Det ska också påpekas att det är två helt olika ideologier som ligger till grund för denna utveckling. Medan Investor är mycket konservativa och traditionsbundna i sina investeringar, så är Öresund mer aktiv och value/growth-inriktade. Dvs. man investerar enbart i företag som är mycket lönsamma, som har en god tillväxt, rimlig värdering och goda framtidsutsikter. Denna strategi har lett till att Öresundaktien för det mesta värderas med en premie av substansen på 5-10 procent, och det trots att de underliggande värdena går att handla direkt på Stockholmsbörsen.
Vinsten och lönsamheten, eller förväntningarna på denna, kan specifikt sägas vara den faktor som till största delen påverkar kursrörelser i en enskild aktie. Oavsett vad som initialt påverkat kursrörelsen i en enskild aktie, terrorhot, lågkonjunktur, högre oljepriser osv, sker alltid kursrörelser utifrån perspektivet om förändrad vinst. I företaget formella delar av årsredovisningen återfinns resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och förvaltningsberättelse. Genom att ställa exempelvis vinsten i relation till andra intressanta data i årsredovisningen, får vi fram olika nyckeltal, som dels kan jämföras med andra bolag i branschen, men också med det egna bolagets tidigare historik. P/e-tal, P/s-tal, PEG-tal, soliditet, Räntabilitet på eget kapital och totalt kapital är exempel på intressanta och vanliga nyckeltal. Vinsten genererar också en utdelning till aktieägarna, vilket verkar kursstabiliserande. I vissa fall stärker en höjd utdelning även kursen, eftersom utdelningen också är ett mått på företagets finansiella ställning. Dessutom föreligger ett starkt samband mellan utdelningstillväxt och kurstillväxt.
Vid bedömning av företaget och företagets situation både i nutid och i framtid, är det förstås också viktigt att se till hur konkurrensbilden ser ut för den eller de marknader företag verkar inom. Fler konkurrenter innebär per automatik att fler skall vara med och dela på kakan, vilket leder till prispress och i sin tur lägre marginaler. I början av en produktlivscykel är konkurrenterna färre och produkten ny och spännande. Det gör att det finns stort utrymme för att ta bra betalt för produkten. När marknaden växer hårdnar konkurrensen. Den enda sättet att överleva blir konsolidering, alltså att företag köper upp varandra för att ta marknadsandelar och skapa stordriftsfördelar. Telecombranschen och bredbandsmarknaden är exempel på konkurrensutsatta branscher. Idag är teknikutvecklingen inom telecomindustrin långt gången. Telecombolag som Nokia, Ericsson, Motorola osv. lägger i dagsläget ner enorma summor på att utveckla ny teknik. Av den anledningen förekommer i princip inga mindre aktörer på mobilmarknaden.
”Ett placeringsgeni skulle ha satsat alla sina pengar på storföretagsaktier på 1920-talet, sålt dem och istället köpt företagsobligationer 1929 och behållit dessa under hela 1930-talet, gått över till mindre företag på 1940-talet, till storföretagsaktier på 1950-talet, tillbaka till mindre företag på 1960- och 1970-talet och till storföretag igen på 1980-talet. Den som följde denna inspirerade strategi är nu miljardärer och bor på Rivieran. Jag skulle själv ha rekommenderat den om jag hade varit så begåvad att jag visste vad som skulle hända i förväg” – Peter Lynch
Även om man, när det gäller investeringar, brukar tala om vikten av att vara konsekvent, utesluter inte det att man som investerare kan vara öppen för nya idéer kring strategier för att slå index. Apropå vad vi talade om i första avsnittet ”förutsättningar för investeringar”, att en investerare bör besitta egenskaper som lyhördhet och ödmjukhet. En viktig insikt är att man inte alltid kan ha rätt, varken vad det gäller kortsiktiga eller långsiktiga beslut.
När det gäller värdering utav aktier finns det en mängd olika värderingsmodeller och investeringsfilosofier. Det finns olika sätt att värdera företagets lönsamhet, men också olika synsätt på vilka branschområden eller typ av företag som i längden ger den bästa avkastningen. Privata affärer presenterade i första numret 2006 en artikel med rubriken ”ta rygg på aktievinnarna”, där man redogjorde för olika börsprofilers aktiestrategier och placeringar. Börsprofilerna fick benämningarna ”placeraren”, ”förvaltaren”, ”riskkapitalisten” och ”entreprenören”, vilket jag anser ger en ganska bra bild av hur pass mångsidigt vårt förhållningssätt till aktier är. Somliga premier långsiktighet, andra tillämpar mer korta positioner. Vissa fokuserar exempelvis på starka balansräkningar, lågt värderade bolag med hög räntabilitet på eget kapital, andra inriktar sig enbart på intressanta produkter. Det finns investerare som premierar ”pengar i handen”. Dessa finner direktavkastningen intressant. Vissa väljer att jämföra bolagets historiska värdering med nuvarande värdering för att finna lämpliga köptillfällen, andra tillämpar jämförelse värdering gentemot andra bolag. Somliga tillämpar en kombination utav olika strategier i sina investeringar. osv. Olika sätt att värdera och investera i aktier sätter sin prägel på börsklimatet.
Teknisk information - Oavsett vad vi känner till och tycker om teknisk analys och den information den förmedlar, påverkas vi alla utav kursutveckling och intensiteten i handeln. Eftersom teknisk analys handlar om att på olika sätt se trender och undersöka handelsvolymer, tillämpar vi alla direkt eller indirekt teknisk information som underlag vid beslutsprocessen för aktiehandel.
Under den tekniska informationen skulle jag också vilja inflika den psykologiska aspekten i aktiehandel. Den irrationella investeraren agerar främst utifrån känslor som rädsla och girighet snarare än fakta. Istället för att grunda sina handlingar utifrån företagsspecifik information, utgår han ifrån den gällande trenden, dvs. utifrån aktiemarknaden anser. Aktiemarknaden är på intet sätt synonymt med företagen. Vad aktiemarknaden tycker behöver nödvändigtvis inte spegla verkligheten. Betydande förändringar i företag sker sällan över en natt. Kraftiga kursreaktioner, positiva eller negativa, är därför alltid i grunden att beteckna som en direkt följd utav det mänskliga psyket, även om orsakerna som accelererar kursreaktionen kan vara av helt andra slag. Det är också viktigt att i detta sammanhang påpeka att det råder en stor skillnad mellan olika sätt att tolka teknisk information. Professionell teknisk analys bygger bl.a. på att se olika trender, stöd och motstånd, olika formationer, vilka tillämpas genom olika modeller så som exempelvis MACD som visar skillnaden mellan ett snabbt och ett långsamt exponentiellt glidande medelvärde, Bollingerband som med hjälp av två trendlinjer definierar standardavvikelsen från ett glidande medelvärde i mitten, olika sätt att mäta Momentum (massa x hastighet) osv. Många som tillämpar teknisk analys använder sig dessutom av avancerade dataprogram. Och detta ska på intet sätt förväxlas med agerande som utgår ifrån det mänskliga psyket. Det finns heller inga motsatsförhållanden mellan fundamental och teknisk analys. Det vanliga är att man tillämpar en kombination av dessa. Fundamental analys används då för att finna köpvärda bolag, medan den tekniska analysen innebär möjlighet till ett bättre tajmat köp.
Den rationella och ineffektiva marknaden
Genom historien möts vi av en rad mer eller mindre dramatiska börshändelser. Senast i maj 2006 rasade börsen närmare 20 procent under ett par veckors tid. Med början i mars 2000 till och med mars 2001 raderades närmare 60 procent av värdet utav Nasdaq. Under hösten 1998 rasade den svenska börsen den 8 oktober inte mindre än sju procent, för att efterföljande dag stiga drygt än tio procent. Den erkända ”svarat måndagen” 19 oktober 1987 tillintetgjordes en fjärdedel utav det amerikanska börsnoterade näringslivet.
Kan ett system som fungerar på ett sådant sätt verkligen anses vara effektivt och rationellt – fungerar verkligen finansmarkanden?
Synen på de finansiella marknadernas effektivitet eller ineffektivitet är omdiskuterad. Det finns de som hävdar att marknaden fungerar felfritt, medan det också finns dem som hävdar att marknaden är allt annat rationell. En mer riktig bedömning torde hamna någonstans mitt emellan. Vad gäller effektiv allokering av kapital är marknaden tämligen effektiv, dock behöver marknaden ur ett kortsiktigt perspektiv visst stöd för att fungera rationellt.
Det darwinistiska synsättet ger stöd åt marknaden som ett effektivt system. Den säger oss att marknadsaktörer som i längden gör dåliga affärer, långsiktigt inte kommer att överleva. Med tiden borde därför aktiemarknaden bli ett ytterst rationellt system. Men eftersom aktiemarknaden inte är någon slutet bubbla, utan en öppen marknad där nya spekulanter, köpare och säljare, ständigt tillkommer, fungerar ett sådant synsätt inte i praktiken.
Det är inte helt ovanligt att investerare upplever att marknaden utövar någon form av övergrepp på samhället, att marknaden synar minsta rörelse i samhället och översätter allt i monetära värden - Diktatur respektive demokrati. Ett sådant påstående är naturligtvis hämtat utifrån direkt okunskap, och är snarare ett sätt att ytterligare spä på investerares misstro. Marknaden är inte hämndlysten. Den har heller inga politiska intressen. Marknaden är en samlingsplats för människor som söker maximal riskjusterad avkastning på sitt kapital, genom såväl direkt som indirekt ägande utav aktier. En fungerande riskkapitalmarknad tillför nytt kapital till olika verksamheter, vilket generera tillväxt, nya jobb och stärkt välfärd. Därför är vår tilltro till aktiemarknaden av stor betydelse.
För att ge en adekvat bild av hur marknaden fungerar måste man urskilja de olika utgångspunkterna för värderingen utav aktier. Kortsiktigt styrs, som vi också berörde i tidigare avsnitt, marknaden utav alltifrån politiska uttalanden, räntenivåer och VD-byten till psykologi som rädsla och girighet. De värden som respektive företag i slutänden genererar får dock förr eller senare utslag i värdering, oavsett förhållandet vad gäller de andra marknadskrafterna. Sett ur det perspektivet är alltså marknaden mycket rationell och effektiv. Den slutsats vi kan dra är alltså inte att marknaden kortsiktigt överreagerar, utan att marknadens långsiktigt är mycket effektiv vad gäller att spegla företagets rätta värde. Detta stödjer också synen på att långsiktigt sparande i längden är vad som skapar stora värden.
Marknaden är effektiv. Synen på marknadens effektivitet går delvis hand i hand med synen på vilken utgångspunkten för förhållningssättet till aktier och värderingen utav dessa ska vara. EMT (Efficient Market Theory), kallas teorin som bygger på att marknaden är effektiv och alltid har rätt i sin bedömning. Det innebär att marknadspriserna ständigt återspeglar all tillgänglig och relevant information som finns att tillgå. Att uthålligt överträffa indexavkastningen är därför omöjligt. EMT syn står i direkt kontrast till synen på att det är omvärldsfaktorer, fundamentala och tekniska fakta som avgör kursutvecklingen, dvs. synen på marknaden som ständigt ineffektiv. Enligt EMT är dessa fakta ointressanta med utgångspunkt från att en aktie aldrig är värd mer är marknaden är villig att betala för den. Det teoretiska värdet blir därmed ointressant eftersom det är marknaden och inte du som investerare som skapar förutsättningarna. Den som under IT-erans mest euforiska dagar insåg att många aktier var övervärderade, kanske tog tillfället i akt att blanka, dvs. låna, sälja och sedan köpa tillbaka aktier för att skapa vinst på mellanskillnaden. Bedömningen att aktierna vid denna tidpunkt var övervärderade, var naturligtvis, sett utifrån klassik fundamental lära, helt korrekt. Men vad hjälpte det när marknaden fortfarande ansåg aktierna köpvärda. Den som vid denna specifika tidpunkt inte efterlevde marknadens devis blev alltså en förlorare.
Marknaden är inte effektiv. Platon menade att det vi uppfattar som verkligheten enbart är en illusion utav denna. En fundamental utgångspungspunkt utgår, som vi tidigare varit inne på, att marknaden ur ett långsiktigt perspektiv alltid tar hänsyn till de vinster som skapas. För att detta ska vara möjligt innebär det också att marknaden emellanåt måste vara fel i sin bedömning utav framtiden. Det går därför också att argumentera utifrån perspektivet att marknaden alltid har fel. En möjlig investering kan under en kortare tid vara fundamentalt undervärderad, men då marknaden väl upptäckt detta strömmar köpare till, och på så sätt utjämnas obalansen. Samma förhållande gäller naturligtvis även övervärderade aktier. Arbitragehandel skulle som exempel inte varit möjlig om marknaden ständigt gjorde en korrekt bedömning utav situationen. Denna marknadens ineffektivitet hänger till stor del samman med dess oförmåga att tolka information rätt. Marknaden överreagerar inte sällan både positivt och negativt.
Vad gäller marknadens effektivitet eller ineffektivitet, kan vi alltså dra liknande slutsatser som vid bedömningen av huruvida marknaden fungerar ej. Ur ett kortsiktigt perspektiv kan marknaden uppvisa irrationalitet. Investerares ständiga strävan att generera god avkastning kommer emellertid leda till att ett sådant samband försvinner. Detta innebär att marknaden sett ur ett långsiktigt perspektiv kan uppvisa en slående effektivitet.
Tradingpsykologi
Att försöka förstå aktiemarknaden, handlar inte enbart om att studera metodik. Ytterst är det marknaden, en samlad skara investerare, som avgör vikten utav olika händelser som utspelas på och utanför aktiemarknaden. En framgångsrik investerare lär sig tyda andra investerare, dvs. lär sig hur marknaden fungerar och resonerar, istället för att göra det till en fråga om moral. Likaså uppvisar han systematik och långsiktighet i sina investeringar. Han förstår vidare den risk han tar genom sitt sparande., och är därför också beredd att agera utifrån dessa förutsättningar. Den framgångsrike investeraren agerar som om denne inte hade något privat intresse i sina investeringar. Han lyckas bibehålla objektivitet och blandar inte in känslor i sitt arbete. Som investerare är också självkännedom en minst lika viktig egenskap som kunskaper om aktievärdering, olika marknadskrafter och marknadens mentalitet.
Perceptiv marknadssyn - Bakom varje aktieköp finns en investerare. På Internet finner man flera, mer eller mindre, kvalitativa aktieforum, där aktiesparare emellanåt presenterar sina portföljinnehav. Inte helt förvånande överensstämmer portföljinnehållet rätt väl med den mentalitet respektive sparare ger uttryck för. Nyinvigda sparare, särskilt män, har en benägenhet att välja mycket riskfyllda placeringar, i små bolag, med en ofta kreativ affärsidé och med en inte sällan hög värdering, där det slutgiltiga resultatet antingen blir himmel eller helvete. Mer luttrade sparare väljer generellt sett mer trygga placeringar i företag med en historisk stabil avkastning, god lönsamhet, bra ledning och en tillfredställande direktavkastning. Förhållandena är naturligtvis olika individer emellan, men sett ur ett generellt perspektiv stämmer det ändå väl överens med verkligheten.
Även kvinnor och män emellan tycks sättet att placera skilja sig åt. Kvinnor tycks i högre grad söka trygga investeringar, medan männen i högre grad söker kortsiktiga vinster i s.k. förhoppningsbolag. I en undersökning av Dagens Nyheter i mars 2006, framgick att av de aktier som kvinnor investerar mest i finns nio av tio med på listan över de aktier som utvecklats bäst sedan 1979, medan bland männens val av aktier, kvalar enbart en av favoritaktierna in på topplistan. Valet av aktier speglar alltså mentaliteten. Vi drar alltså inte enbart slutsatsen att graden av erfarenhet spelar in utan också att direkt genetiska betingelser kan ha betydelse för valet av investering.
Sett ur tradingpsykologins perspektiv, innebär detta att vi vid köp/säljbeslut av en aktie också måste ta hänsyn till vilken mentalitet olika företag och dess aktier attraherar. Vad som skiljer exempelvis ett högriskbolag från en stabil aktie är inte enbart att företagsrisken och marknadsrisken är högre än genomsnittet. Dess aktieägare tenderar också, som en konsekvens utav kortsiktighet, att överdriva sina reaktioner i både positiv och negativ riktning, vilket genererar onormalt kraftiga kursrörelser. Även andra parametrar avgör aktien volalitet, exempelvis antalet offentliga aktieägare, handelsvolymen, marknadsplatsens tillgänglighet osv. Aktieägarnas mentalitet, alltså vad som driver placerare till ett köp/säljbeslut, är dock utav avgörande betydelse för volaliteten och därmed också den kortsiktiga risken. Vad som långsiktigt driver en kursriktning är annars detsamma för alla typer av aktier, dvs. de vinster som företaget genererar.
I tidigare avsnitt behandlade vi marknadens förmåga att på ett korrekt sätt bedöma aktiers rätta värde. Otal är de kraftiga kurskorrigeringar, vilken marknaden genom börshistorien fått uppleva. Vad vi ser är att marknaden långsiktigt uppvisat en slående effektivitet, men att det kortsiktigt förekommit spekulationer, som alltså resulterat i starka reaktioner i både positiv och negativ bemärkelse. Är då slutsatsen att marknaden är oinformerad och lider brist på långsiktighet? Har börsen fel i sina bedömningar utav framtiden? Svaret på den frågan är något komplex. Som exempel tar vi en närmare titt på vad som skedde under det stora kursfallet i maj 2006:
Börsen hade gått starkt från januari fram till mitten av april. När så den amerikanska riksbanken höjde räntan utlöstes panik. Den 16:e höjningen i rad i kombination med en sämre inflationsrapport än förväntat, fick bägaren att rinna över. Småspararna i Sverige kände sin semester hotad. Man sålde sina fondtillgångar, vilket per automatik tvingade fondförvaltarna att göra detsamma. Under en mycket kort stund ökade utbudet utav aktier på börsen markant. Och eftersom utbudet inte på långa vägar motsvarade efterfrågan sjönk börsen hastigt.
Detta utlöste en spiral: Överbelåning var inte helt ovanligt. För att klara säkerhetskraven tvingas man att sälja, vilket ytterligare spädde på nedgången. Samtidigt såg de stora professionella "blankarna" sin möjlighet, som i somliga fall fullkomligt "vräkte" ut lånade aktier, eftersom det gynnade deras sak. Ericsson har sällan varit så blankat som under slutet av maj och i början av juni. Plötsligt ville alla sälja av något skäl: Stopploss utlöstes, småsparare kände panik, de belånade spararna skyndade sig att rädda vad som räddas kunde, och köparna, de uteblev, i väntan på att det skulle lugna ned sig. Därtill ska tilläggas alla korttidsspekulanter, som dock knappast kan beskyllas för att stå för hela det ökade utbudet av aktier, eftersom de sällan har några lager att sälja ut.
Anledningen till det kraftiga börsfallet i maj är, som synes, relativt invecklad, och kan därför inte förklaras enbart ur ett perspektiv. Datorer som handlar med varandra och det faktum att det går att tjäna pengar även vid nedgång, är parametrar som accelererar ett börsfall. Ökad belåning medför ökad risk på aktiemarknaden, eftersom detta genererar kraftig utförsäljning vid negativa kurskorrigeringar. Kursnedgångar får i sin tur en psykologisk verkan, på samma sätt som ökande kurser genererar större högmod och högre belåning.
Vi kan alltså se att kraftiga börsfall har sin grund i en orsakskedja. Dock ska påpekas att orsaken till dessa korrigeringar på intet sätt är ofrivilliga. Att belåna sin aktieportfölj är ett högst medvetet val, likaså att sätta stopploss och att blanka. Oavsett vad man tycker om börsen, är det en samlingsplats för en mängd investerare, där utgångspunkten, målen och metoderna kraftigt skiljer sig åt sinsemellan. Detta återspeglas i aktiekurserna. Att då tala om börsen i termer av rätt och fel, vore alltså inte rättvist. Alla börsintressenter kan naturligtvis inte vara långsiktiga. Sett enbart utifrån utgångspunkten om långsiktighet, framstår förstås börsen som högst irrationell. Tjusningen är dock att det går att tjäna pengar på dessa s.k. felbedömningar, både i en positiv och i en negativ marknad. Som vi tidigare varit inne på, innebär det alltså att börsen förr eller senare kommer att spegla verkligheten, eftersom det i första hand är vinsten och inte investerarnas nycker som styr börsens långsiktiga utveckling.
Naturligtvis föreligger det också ett direkt problem i människors förmåga att bedöma deras egentliga riskvilja. Enligt klassisk ekonomisk lära finns det ett direkt långsiktigt samband mellan hög risk och hög avkastning, respektive låg risk och låg avkastning. Likt Warren Buffet, är dock min uppfattning i denna fråga att risk snarare kommer av att inte veta vad man investerar i. I vilket fall tenderar många att föredra hög risk då kurserna stiger, medan man flyr hals över huvud när kurserna väl sjunker.
Det spelar alltså ingen roll hur duktiga vi är på att bedöma aktiers rätta värde, om vi inte lär oss spelets regler. Att försöka vara förnuftig på en irrationell marknad är knappast framgångsrikt. Återigen handlar framgångsrikt sparande om att förstå marknaden, snarare än att försöka övertyga marknaden. Kunskap om marknaden och sig själv är alltså två viktiga komponenter för den som önskar bli långvarigt framgångsrik på aktiemarknaden.
Självkännedom och långsiktighet – grundförutsättningar för bra affärer. Kapitalmarknaden, och aktiemarknaden i synnerhet, är en motsägelsefull samlingsplats där många olika tankar och teorier möts. Den som vill bli framgångsrik på aktier, måste på ett effektivt sätt kunna dra fördel utav detta. Därigenom kan investeraren skapa sig ett försprång gentemot marknaden. Det uppnås dels, som vi tidigare nämnt, genom kunskap om marknaden och hur denna fungerar, men också genom självkännedom och långsiktighet. För det är enbart genom ett objektivt synsätt och en effektiv investeringsprocess som man i förlängningen kan prestera bättre än marknaden i sin helhet. Aktiemarknaden styrs kortsiktigt utav irrationalitet och ett känslomässigt beteende. Den framgångsrike investeraren måste därför bemöta marknaden utifrån ett motsatt perspektiv, alltså med rationalitet och systematik.
Det tidigare exemplet med urtypen för den manlige respektive den kvinnliga investeraren, är givetvis en generalisering. Detta speglar snarare två motsatsförhållanden, vars olika inriktning får markanta långsiktiga effekter. De flesta investerare har olika stora drag av respektive synsätt. Det bygger främst på vilka kunskaper vi har, men också hur vi rent genetiskt fungerar. I det fallet tycks kvinnor i högre grad tilltalas utav mer långsiktigt tänkande än män. Förhållandet bottnar i det faktum att vissa tycks fokusera mer på det kortsiktiga resultatet, både för företag och för egen del, medan andra lägger större vikt vid företagets kvalitéer, så som förtroendeingivande ledning, kompetenta medarbetare, kvalitativa produkter och en framgångsrik historik. Dessa omständigheter får avgörande betydelse vi köp och säljbeslut.
Innan vi genomfört ett aktieköp har vi ofta gjort, enligt vad vi själva anser, en grundlig analys utav företaget. Därigenom har vi skapat oss en bild utav företaget och dess framtid. I de fall vi anser aktien vara undervärderad, väljer vi att köpa aktien. Själva köpbeslutet är sällan relaterat med några direkta svårigheter. Hade vi rätt i våra antagen resulterade köpet i en fiktiv vinst, och i annat fall kanske i en förlust. Det är i detta läge som tydliga skillnader mellan olika mentaliteter, ett känslomässigt eller ett objektiv beteende, blir avgörande. Ett vanligt handlingssätt är att man säljer av de positioner som genererat vinst, medan man behåller förlustaktierna. Varför är det så? I grund och botten är det samma beteende som leder till att man köper aktier i företag med dåliga förutsättningar. Det bottnar i en brist på objektivitet och självkännedom, alltså i olika avseenden en avsaknad utav kunskap. Investerarens eviga fiender är bl.a. girighet, rädsla, ignorans, prestige och hopp. Så motiven kan naturligtvis vara olika. Rent instinktivt känns det dock alltid bra att sälja en vinst, medan att realisera en förlust, och på så sätt erkänna att man gjort en felaktig bedömning, kan vara svårare. Det säger sig själv att en irrationell investerare som spekulerar i ett ologisk, och därmed icke förutsägbart beteende i längden inte kan bli särskilt lyckosam. Det innebär att man både köper och säljer på lösa grunder. Riskerna med ett irrationellt beteende är inte enbart att man riskerar bli sittande med företag med dålig potential, utan att man í förlängningen äventyrar hela sitt kapital. Ett klassikt exempel är att man köper aktier enbart för att de sjunkit kraftigt, sett utifrån devisen ”nu kan det bara inte sjunka längre”. Men en aktie kan alltid sjunka 50 procent till, och i värsta fall bli helt värdelös. Mental låsning är ytterligare en fälla som kan uppstå då du intagit en position som därefter sjunker. Istället för att ta förlusten, lever man i hoppet om att aktien ska rekylera. ”Om bara aktien når break-even så säljer jag”, intalar man sig själv, alltmedan aktien faller allt lägre.
Den framgångsrike investeraren har direkt motsatta karaktärsdrag. Han är objektiv och har företagets framtida utvecklingspotential och händelseförloppet i fokus. Samtidigt är han också perceptiv och ödmjuk inför sina ställningstaganden, och bortser från att han har egenintresse. Det innebär att han är övertygad i sitt ställningstagande, samtidigt som han är öppen för kritik och ständigt beredd på att ändra sig. Han ser företaget sidoordnat aktiemarknaden, och vet att företagets framtida värden förr eller senare kommer att få genomslag i aktiekursen. Till skillnad från marknaden, ser han kursfallen som långsiktiga köptillfällen.
Detta innebär förstås inte att det är nödvändigtvis måste vara felaktigt att avyttra en aktie som utvecklas positivt, och behålla en aktie som utvecklats negativt. Utgångspunkten måste vara företagets framtida förutsättningar, och i förlängningen aktiens möjlighet att utvecklas väl gentemot andra portföljinnehav. ”Det aldrig fel att ta hem en vinst”, brukar det heta. Men å andra får du då heller aldrig vara med på kursvinnarna. Först då framtidsutsikterna väsentligt försämrats, både utifrån ett positivt och utifrån ett negativ utgångsläge, kan det vara bättre att satsa på en aktie som bättre svarar upp mot de individuella målen. Nyckeln till framgång är att kunna lokalisera fundamentalt undervärderade aktier och kunna avgör när de långsiktiga förutsättningarna förändrats till det sämre. Det är alltså i praktiken ointressant hur aktie har utvecklats. När förutsättningarna har förändrats måste man kunna avyttra aktien, oavsett om man realiserar en vinst eller en förlust. En investerare som inte kan sälja förlustaktier, kanske inte borde köpa aktier alls. Det är som att köra bil utan bromsar.
Fundamentala investeringsfilosofier
”It has been an old and sound principle that those who cannot afford to take risks should be content with a relatively low return on their invested fund. From this there has developed the general notion that the rate of return that the investor should aim for is more or less proportionate to the degree of risk he is ready to run.”
- Benjamin Graham
Hög avkastning behöver inte nödvändigtvis vara förenad med hög risk. Istället betonas vikten utav kontinuerlig riskhantering som en viktig komponent för långsiktig framgång, bland flera lyckosamma investerare. Olika fundamentala investeringsfilosofier lägger olika stort fokus på vissa metoder. Främst handlar detta om rena formuleringar, för i grund och botten är principerna för framgångsrika investeringar i praktiken densamma.
Warren Buffet – ”price is what you pay, value is what you get”
En typisk ”värdeinvesterare” brukar han kallas, en av världens mest förmögna människor. Warren Buffets primära utgångspunkt är att skilja på företagets pris och dess värde, genom att investera långsiktigt i företag som han begriper sig på, och vara tålmodig. Därför är han är orolig när andra är giriga, och girig när andra uppvisar oro.
Benjamin Graham lärde honom betydelsen av att förstå ett företags rätta värde. Under Buffets uppväxt på 40-talet hade börsen kommit att jämställas med ett lotteri. Det innebar att man köpte om börsen gick upp, medan man sålde om börsen gick ner. Men enligt Graham var marknadens kortsiktiga rörelser ointressanta. Vad som spelade någon roll var istället de värden ett företag i grunden hade. Vad som därför skiljer en spekulerare från en investerare, är att emedan spekuleraren försöker förutse fluktrationer i pris, fokuserar investeraren på att köpa företag till låga priser. Utgångspunkten för detta synsätt var balansräkningen, där det går att utläsa företagets substansvärde, alltså skillnaden mellan tillgångar och skulderna. Därefter gällde det bara att köpa företag vars börskurs var väsentligt lägre än substansvärdet.
Grahams teori var dock inte i praktiken helt fulländad. Några av de investeringar som Buffet gjorde vars utgångspunkt var värderingar under substansvärdet, kom att misslyckas. Ett utav dessa misstag var en investering i en textilverksamhet som inköptes genom hans holdingbolag Berkshire Hathaway. Precis som med textilverksamheten insåg han att en av utgångspunkterna för värderingen utav ett företag var dess lönsamhet. Genom Philip Fischer samt den kontroversielle Harvardadvokaten Charlie Munger, vilka hade utvecklat Grahams idéer, blev Buffets bild utav lönsamma investeringar med tiden mer fulländad. Han förstod att det finns ett värde också i dolda övervärden, s.k. goodwill, samt i framtida vinster, och att det därför också är av betydelse att utvärdera ledningens möjlighet att skapa dessa vinster. Kort sagt innebär detta att värdeskapande är en pågående process, som finns även i företag utan större värden i balansräkningen. Att bedöma ett företags rätta värde är därför att beteckna som allt annat än lätt.
Frågan är därför hur man ökar säkerheten för att finna bra företag. Utgångspunkten är tre centrala frågor;
· Är företagets affärsmodell enkel och begriplig?
· Har företaget en lång och lönsam bakgrund?
· Ser företagets långsiktiga framtidsutsikter bra ut?
Det innebär att olönsamma företag och teknikföretag, vilka Buffet inte alls förstår sig på, helt utesluts. Buffet tittar mer på avkastning på eget kapital än vinst per aktie. Höga vinstmarginaler och kompetent ledning som inte slösar med aktieägarnas kapital, är intressanta företag. När han väl beräknar värdet på företaget är utgångspunkten kassaflödesmodellen, alltså en beräkning utav företagets samtliga kassaflöden under en livstid, diskonterat med räntan på långfristiga 30-åriga amerikanska obligationer. Det föreligger förstås ett problem i osäkerheten kring företagets framtida vinster. Av den anledning satsar Buffet enbart i stabila företag med låg risk, med motiveringen; ” Risk kommer från att inte veta vad man sysslar med”. Något kontraproduktivt, men likväl logiskt, skulle kanske vissa anse om det faktum att Buffet inte heller förespråkar diversifiering.
Peter Lynch – “Let the winners ride, cut the losers short”
Under de tretton år mellan 1977 till 1990 som Peter Lynch förvaltade aktiefonden Magellan, steg dess värde inte mindre 2700 procent, vilket motsvarar en årlig tillväxt utav aktieinnehavet på 30 procent. En enastående prestation! I boken ”On upon Wall Street”, berättar Lynch om hundra olika ”tiotaggare”, alltså företag vars aktier tiodubblats. Lynch inställning till denna typ utav aktier är att man enbart behöver äga ett fåtal utav dem för att prestera enorma resultat. Och visst är det så. Trots att Maggelan-fonden inte investerade i mer än ett fåtal utav dessa aktier, presterat fonden fantastiska resultat. Faktum är att man kan misslyckas med rätt många aktier, bara man har ett antal högpresterare i portföljen. Problemet, enligt Lynch, är att många investerare inte utnyttjar dessa aktiers fulla potential, utan säljer dem redan efter att de stigit 30-40 procent. Istället sitter de flesta kvar med förlustaktier. På så sätt blir det svårt att finansiera förlusterna. ”Det är som att vattna ogräset och rycka upp blommorna”, säger Lynch. "Let the winners ride, cut losers short", är Lynchs devis. Dvs. hittar man bra aktier bör man behålla dem och eventuellt också öka innehavet, medan man snabbt bör göra sig av med förlustaktierna. ”Långsiktigt finns det ett hundraprocentigt samband med vad som sker i företaget och vad som händer i aktien”, säger han.
Själv har Peter Lynch förklarat sin investeringsfilosofi som att han är mycket flexibel och att han tittar på alla aktier i alla branscher. Företag som analytiker och investerare anser tråkiga eller av annat skäl inte intressanta, är aktier som Lynch visar intresseras för. Att dessutom arbeta hårt och aktivt söka aktier är av stor betydelse. ”Tittar du på tio företag finner du ett som är intressant” har han sagt.
Peter Lynchs investeringsfilosofi går att sammanfatta som att man som investerare bör vara öppen och lyhörd för vad som händer i ens omgivning och närmiljö. Han hävdar han att småsparare har bättre möjligheter att finna vinnande aktier relativt professionella förvaltare. Enligt Lynchs filosofi är samhället fullt utav mer eller mindre intressanta företag. Genom att vara observant går det att urskilja vilka eller vilken sorts företag som går bra. Att besöka varuhus är som exempel ett utmärkt sätt att finna intressanta investeringsobjekt. Ditt jobb, dina intressen, varuinköp, din familj och dina vänner etc. är också ypperliga informationskällor för att finna bra företag. Dessutom är privatpersoner inte omgärdade utav den sortens byråkrati som gör en institutionell investeringsverksamhet långsam när det gäller att agera. De intressanta företagen delar han in i följande grupper;
1. Långsamt växande företag (slow growers), vars vinst växer i takt med ekonomin, 2-4 procent per år.
2. Växande företag (stalwarts), vars vinst växer stadigt 10-12 procent per år.
3. Snabbväxande företag (fast growers), små aggressiva företag som växer 20-25 procent per år.
4. Cykliska företag (cyclicals), konjunkturkänsliga företag.
5. Vändningsföretag (turnarounds), företag som går dåligt men som står inför en trolig vändning.
6. Företag med låg värdering utav substansen (asset plays).
I första hand lägger Lynch fokus på att finna snabbväxande företag, därefter vändningsföretag och emellanåt företag med låg substansvärdering. Han undviker helst cykliska företag, av anledningen att det är svårt att tajma ett sådant köp. Långsamt växande företag och företag med låg soliditet och dålig likviditet, är han heller inte särskilt intresserad av. En tumregel är att om tillväxten är större än p/e-talet, och företaget i övrigt är välskött, är det oftast ett fynd.
Vidare undviker Peter Lynch att sitta på allt för mycket likviditet. I hans böcker propagerar han för att aktier är den bästa investeringen du långsiktigt kan göra. Varför ska man då sitta på en massa likvider om aktier är det bästa alternativet? Marknaden kanske kommer att utvecklas negativt nästkommande vecka, de kommande månaderna eller till och med de kommande åren. Men det spelar ingen roll, för långsiktig är aktier det alternativ som slår alla andra placeringsalternativ, däribland obligationer. Om Lynch hittar nya intressanta aktier, väljer han istället att flytta kapitalet från en aktie till en annan, vilken han tror långsiktigt kommer att utvecklas bättre.
Jämför vi Peter Lynchs investeringsfilosofi med den som Warren Buffet förespråkar, blir det tydligt att Lynch är långt mer flexibel både vad gäller bredden av investeringsalternativ och hur han allokerar kapital över tiden. Likväl är Lynch mycket noggrann med att det finns en relevans i företagets affärsmodell och dess strategier samt uppsatta mål. Därefter fokuserar han på företagets finansiella ställnings samt aktiespecifika fakta. I ett första skede ställer han sig följande frågor;
· Vilken är anledningen till att du är intresserad utav företaget?
· Vad behöver ske för att företaget ska lyckas?
· Vad kan hindra företaget från att lyckas?
Företag med stark likviditet, låg värdering samt hög eller växande lönsamhet, blir de företag som Lynch eventuellt väljer att investera i. För att finna dessa företag fokuserar han på följande;
· Om du finner en intressant produkt, försäkra dig om att fabrikatet står för en betydande del av omsättningen.
· PEG-talet, alltså p/e-talet dividerat på tillväxten, bör inte vara högre än 1.
· Företaget bör ha en stark likviditet, alltså en stark kassa och ett positivt kassaflöde.
· Undvik företag med låg soliditet (eget kapital dividerat med totalt kapital), ej under 25 procent.
· Vad gäller växande och snabbväxande företag bör lönsamheten vara mycket god. Titta efter höga vinstmarginaler. När det gäller vändningsföretag bör man leta efter låga, eller negativa vinstmarginaler med potential att öka kraftigt.
Peter Lynch lägger samma värdering vid marknaden som Warren Buffet gällande dess kortsiktiga irrationalitet. Alltså fokuserar han inte på hur marknaden reagerar, och mycket lite på rådande konjunktur. Strategin är istället att köpa bra och billiga företag, med utgångspunkten att dessa förr eller senare kommer att värderas till sitt rätta värde. I växande företag bör aktierna säljas då PEG-talet är 1,2 till 1,4. I snabbväxande företag bör aktierna avyttras då företags tillväxt avstannar, avtar eller inte leder till ökade vinster. Då PEG-talet överstiger 1,5 till 2 bör aktierna säljas. Företag med låg substansvärdering bör säljas då tillgångarna tappar i värde eller företaget blir uppköpt.
George Soros –”Staying ahead of the curve”
För många är nog George Soros känd som den mytomspunne valutainvesteraren - fruktad av centralbanker, och ratad av anhängare till effektiva marknadsteorin. Den som placerade pengar i George Soros Quantumfond då den startades 1969, har i vilket fall blivit rikt belönad. 1000 kr placerade från start hade 2005 växt till ett kapital om 6 Mkr. Detta placerar Soros på den absoluta toppen bland framgångsrika investerare. Han började med tomma händer som utgångsläge. Idag förvaltar han en av världens största privata förmögenheter.
Utgångspunkten, grundstommen i Soros investeringsfilosofi, är att marknaden alltid har fel i sina bedömningar. Det innebär att aktiekurserna på intet sätt speglar verklighet, utan enbart marknadens uppfattning om denna. Enligt Soros filosofi är vår bild utav omvärlden förvrängd, vilket resulterar i att vi nästan alltid gör en felaktig bedömning utav vad som sker omkring oss. På samma sätt färgas även omvärlden i sin tur utav människor med förvrängd bild av verkligheten. Resultatet blir en dominoeffekt, som gör att marknaden tenderar att överreagera. Detta skapar tillfällig irrationalitet och ineffektivitet på marknaden.
Till skillnad från Peter Lynch och Warren Buffets investeringsfilosofier är Soros sätt att resonera relativt komplext. Hans perspektiv är brett, och inrymmer såväl teori som filosofi. Därför följer Soros också en stor mängd finansiell information. Det inrymmer valutor, räntor, politik och fakta om internationella börser. Syftet är att finna situationer där marknaden på ett eller annat sätt befinner sig i obalans. Scenariot är komplicerat, och bygger på ett flertal sammanlänkade händelser som slutar i en klimax. Principen är ”staying ahead of the curve”, alltså att vara före alla andra. Det handlar om att kunna dra slutsatser innan andra gör det, samt att agera i tid.
Soros har genom åren även gjort sig känd som investeraren som tar gigantiska positioner, främst på valuta– och räntemarknaden. Men det är varken utav arrogans eller högmod som han tillämpar en sådan strategi. Ledordet är istället tålamod. Finner han inga uppslag så väljer han en passiv hållning. Vidare tar han alltså ingen hänsyn till diversifiering. Samtidigt pointerar Soros att ödmjukhet är en ytterst viktig egenskap i dessa sammanhang. ”Det viktiga är inte om du har rätt eller fel i dina positioner, säger han. ”Det avgörande är hur mycket du tjänar när du har rätt och hur mycket du förlorar då du har fel” Det gäller med andra ord att maximera vinsten då du har rätt, och att inse att du ibland har fel, och att då minimera förlusten innan den hunnit accelerera.
Vid en första anblick skiljer sig Soros investeringsfilosofi mycket gentemot Buffets sätt att investera. Men faktum är att det också finns stora likheter investeringsfilosofierna sinsemellan. Utgångspunkten är fundamental analys, men utifrån olika perspektiv. För medan Buffet ser till skillnaden mellan pris och värde, så arbetar Soros med olika scenarion och komplicerad händelseförlopp som kan länkas samman. Buffet letar efter bra företag där det långsiktiga värdet på bolaget är väsentligt större än marknadsvärdet, och behåller dem därefter länge. Soros är känd för att ta mycket stora kortsiktiga positioner med hävstångseffekter, främst i valuta och terminsmarknaden. Både Buffet och Soros lägger stort vikt vid fokus. Det handlar om att vara så pass insatt att man vet när rätt tillfällen för att agera infinner sig. Det gäller både vid nyinvesteringar, och vid avyttring utav en position. När rätt tillfälle väl infinner sig lägger de ingen vikt vid att diversifiera. Istället köper de så mycket de förmår. Dessutom anser båda att man redan på förhand måste veta när man ska sälja. Meningen är att vara så pass påläst att riskerna för att förlora pengar minimeras maximalt. Mentalt är detta förhållningssätt viktigare än tanken på att tjäna pengar.
Unison filosofi
Trots att Buffet, Lynch och Soros tillämpar olika strategier och resonerar på skilda sätt, är likväl grunderna jämlika. Utgångspunkten är synen på att marknaden alltid har fel i sina bedömningar. Det är i synnerhet detta som man utnyttjar för att generera en god avkastning över tiden. Buffet lägger framförallt fokus på de bra företaget och ser långsiktiga värden som inte enbart synliggörs i balansräkningen. Lynch resonerar utifrån en ståndpunkt, där det kan vara intressant att investera i flera olika typer utav företag, förutsatt att värdering är låg, finanserna goda och framtidsutsikterna ljusa. Soros fokuserar framförallt på orsakskedjor.
Det mer omfattande, gemensamma synsättet är inställningen att investeringar måste göras med utgångspunkten att försöka minimera förluster, snarare än att försöka tjäna stora pengar. Detta tar sig i uttryck på flera olika sätt. Det handlar inte enbart om hur vi investerar, utan också om hur vi mentalt fungerar. Dvs. som investerare måste man kunna utesluta alla former utav känslor, och istället enbart agera utifrån systematik och rationalitet. Det säger sig själv att om vi ska kunna dra fördel utav att marknaden ständigt gör felbedömningar, kan vi inte själva agera utifrån samma principer.
En av metoderna för att minimera risker handlar om att köpa bra företag som är lågt värderade. Detta är naturligtvis till viss del ganska subjektivt. Här är Lynch mer detaljerad i sin beskrivning utav utgångspunkterna för att finna lågt värderade företag. Buffet fokuserar i högre grad på historisk stabila verksamheter, som ett sätt att minska risken.
Buffet, Lynch och Soros påpekar dessutom vikten av att maximer vinster och minimera förluster. Lynch nämner som exempel att man bör behålla vinnaraktierna och sälja förloraraktierna. Buffet fokuserar framförallt på långsiktighet i sina investeringar, vilket innebär att tidshorisonten inom vilken företag förväntas nå sitt rätta värde är längre.
Både Lynch och Soros betonar vikten utav öppenhet och lyhördhet. Man ska inför varje situation då man konfronteras med ny information kunna utvärdera sitt innehav och då eventuellt ompröva sina idéer. När förutsättningarna inte längre ser gynnsamma ut, avyttras positionen. Det gäller både vid vinst och framförallt vid förlust, då den psykologiska aspekten inte sällan gör oss handlingsförlamade.
Utgångspunkten för att kunna förstå marknadens rörelser, för att kunna finna intressanta företag, och kanske än viktigare, för att veta hur man ska agera då förutsättningarna förändras, handlar om att vara påläst. Hela idén bakom att kunna dra fördel utav det marknaden inte ser, har sin utgångspunkt i att vara väl införstådd med de ekonomiska förutsättningarna både i specifika företag, och på nationell och global basis. För Soros vore ”staying ahead of the curve” inte möjligt om han inte kände till förutsättningarna på de marknader han agerade.
En intressant aspekt är det faktum att ingen utav nämnda investerare lägger någon vikt vid diversifiering. Det kan tyckas aningen motsägelsefullt, eftersom den vanliga uppfattningen är att fler innehav går hand i hand med reducerad risk. Soros och Buffet förkastar istället helt principen att sprida riskerna. Buffet liknar, som exempel, risk vid att inte förstå vad man håller på med. Istället är de tålmodiga och långsiktiga, och inväntar rätt tillfälle för en investering, varpå de handlar mycket. Förutsättningarna för att agera utifrån denna devis, är naturligtvis att vara mycket påläst. Det gäller både när man ska finna rätt tillfälle för en investering och när man ska bevaka en befintlig position.
Ur ett generellt perspektiv kan vi alltså urskilja tre olika principer för framgångsrika investeringar;
· Vetskapen om att marknaden är i det kortsiktiga perspektivet är irrationell, och hur vi utnyttjar detta på bästa sätt.
· Att minimerar riskerna i våra investeringar, både utifrån företagsspecifik och personlig, psykologisk synvinkel.
· Att vi håller oss välinformerade om de ekonomiska förutsättningarna både företagsspecifikt och globalt/nationellt.
Dessa principer hänger samman och påverkar varandra, i den meningen att om vi utesluter en av principerna faller till stor del hela konceptet. Eftersom värdeskapande är en ständigt pågående process kan vi som exempel inte investera i företag och sedan lämna investeringen vind för våg. Vi måste ständigt hålla oss uppdaterade kring hur företagets förutsättningar utvecklas. För att kunna investera utifrån rationella grunder måste vi också vara införstådda med att aktiemarknaden ibland är irrationell. Det innebär att vi på olika sätt kan utnyttja situationer då marknaden är övervärderad respektive undervärderad.
De framgångsrika företagen
”Neither of the terms ’meaning’ or ’intention’ can be satisfactorily defined in static terms. They are both active concepts, concerned with organisms engaged in the ongoing work of life. A static orientation suffocates any understanding of life.”
- Elliott Jaques“Intention” är en mycket subjektiv term. Om intention var det samma som resultat skulle vårt samhälle se mycket annorlunda ut. Det finns en outforskad potential i att studera sambanden mellan avsikt och utfall. En sådan kunskap ger investeraren större möjlighet att dra fördel utav långsiktig och framgångsrik utveckling.
Texterna bör läsas med eftertanke och ”öppet sinne”. Jag gör varken anspråk på att återge en komplett bild utav studierna, eller den absoluta sanningen.
UtgångspunkterMinskad risk, ökad avkastning. En vanlig fråga lyder; hur blir jag en framgångsrik investerare, hur hittar jag rätt aktier? I tidigare avsnitt har vi behandlat grundförutsättningarna för att kunna besvara denna fråga. Det handlar om att kunna se kopplingen mellan företagets pris och företagets värde, dvs. att tyda marknaden på rätt sätt. Det handlar om att vara tillräckligt påläst för att kunna dra de rätta slutsatserna. Det handlar om att förstå hur personliga betingelser inverkar. Kort och gott handlar det om utifrån vilka grunder vi gör våra investeringar. Det är dessa utgångspunkter som styr det slutgiltiga resultatet. De slutsatser vi drog därav resulterade även i två andra viktiga ståndpunkter; Att man som investerare, i olika bemärkelse, måste kunna dra andra slutsatser än den marknaden gör, samt att fokus på riskhantering är av stor betydelse. I detta avsnitt ska vi arbeta med en vidareutveckling utav dessa frågor.
Att göra långsiktigt bra aktieaffärer handlar om att kunna dra fördel utav det förändringsarbete som pågår i företaget. Men då måste man också kunna förstå trovärdigheten i företagets långsiktiga vision. Att företaget har en fungerande affärsmodell, och en strategi för att nå de långsiktiga målen, är en förutsättning. Men det innebär inte nödvändigtvis att man på längre sikt kommer att lyckas. Hur vi hanterar de risker som är förknippade med detta, hur vi ser på företagets möjligheter och begränsningar, kommer att få stor betydelse för utfallet utav investeringen.
Nya perspektiv? När du köper en aktie bör du reflektera över vad det är du faktiskt köper. Vad är det du får när du köper en specifik aktie? I praktiken är det ingen skillnad på att köpa en aktie eller att köpa ett helt företag. Frågan är dock om du skulle resonera annorlunda om du köpte ett helt företag kontra om du köpte en aktie. Om du dessutom visste att din privatekonomi stod på spel, skulle din analys utav företaget skilja sig åt? Hur skulle du resonera? Du skulle naturligtvis välja företag som kunde generera en stark och långsiktig tillväxt. Du skulle med andra ord välja de företag som hade de bäst möjligheter att generera vinster. Kanske skulle du fokusera på starka varumärken, kvalitativa produkter, god geografisk spridning, finansiell stabilitet eller hög direktavkastning. Naturligtvis skulle du också försäkra dig om att aktien var rimligt värderad. Frågan är dock hur du skulle du resonera kring sambandet mellan historisk utveckling och framtiden.
Människan eller Internet – vem kom först? Det är naturligtvis i sammanhanget relevant att ställa sig frågan varför vi bör resonera utifrån detta perspektiv. Som för att illustrera detta, tittar vi tillbaka på den spektakulära IT-eran – en tid då framtidsoptimismen knappast visste några gränser och alla investeringsobjekt med ändelsen .com förvandlades till guld.
Det som vi i allmänna ordalag benämner som IT-eran, var egentligen kulmen på en utveckling som hade sin början redan i tidigt 90-tal. År 1994 slipade Bill Gates, då 34 år gammal, på sina planer på ”world domination” Jim Clark , 51 år gammal, registrerade företaget Netscape, i Silicon Valley, Kalifornien, USA. David Filo och Jery Yang, 23 respektive 24 år gamla, satt i en husvagn på Stanfords parkering och gjorde något de kallade för att ”surfa” på Internet. Intressanta sajter sparades som bokmärken. När bokmärkena blev för många gjorde man en katalog. Snart blev även vänner och bekanta intresserade utav vad man kallade för ”David & Jerrys guide to the World Wide Web” Sedermera spreds också katalogen via Internet. David och Jerry flyttade så småningom ut ur husvagnen och startade företaget Yahoo.
Slutet av 90-talet var på många sätt en fascinerande men märklig period. De var de nya kapitalisterna, unga entreprenörer med starkt självförtroende, som genom nystartade IT- företag, proklamerade för investerare och media deras revolutionerande visioner och en framtid utav aldrig skådat slag. Att förstå IT-eran och dess företag handlar faktiskt i mångt och mycket om att förstå de människor som jobbade i dem. Beskrivningen av IT-bubblan är skildring utav ett antal unika berättelser om drivna och viljestarka individer som ville uppnå stora förändringar. Som investerare minns vi kanske i första hand de skenande aktiekurserna. Då var kontentan att framtiden skulle te sig så pass annorlunda att gamla värderingsmodeller inte längre gällde. Vi var tvungna att blunda och föreställa oss en helt ny värld – ”a brave new world”. Det gällde dessutom att vara först. Skulle man bli ledande måste man ta tätstriden. Det fanns ingen plats för tvåan. Ingen kommer väl ihåg vem som klev ner på stegen efter Neil Armstrong, eller vem som vidareutvecklade Einsteins relativitetsteori.
Spekulationsbubblor drivs av flockmentalitet, men för att starta den krävs en fundamental gnista. Internet var något nytt – en teknik vars möjligheter och svårigheter få kunde förstå sig på. Likt andra historiska spekulationsbubblor innebar millennieskiftet tron på en helt ny tid, fast utifrån nya perspektiv.
När Jim Clark, Netscapes grundare, i början vände sig till allmänheten, näringslivet och investerare för att presentera webbbrowserns möjligheter, var det få som ville ta till sig det nya budskapet. Endast ett fåtal individer, om än mycket belevade, insåg Internets möjligheter. ”Internet is the single most important event in the U.S. economy since the Industrial Revolution”, sa Jack Welch, legendarisk styrelseordförande i General Electric. När Clark presenterade sina idéer insåg teknikavantgardisterna möjligheterna. När Jack Welch presenterade sina idéer blev det en sanning för allmänheten.
Långt ifrån alla företag berördes dock utav den nya teknik som Internet erbjöd. Det faktum att egentligt ganska få visste, eller hade en klar bild utav, vad Internet innebar, dess möjligheter och svagheter, bidrog till att den nya tekniken fick ett oproportionerligt stort utrymme inom näringslivet och i massmedia. Det nu klassiska uttrycket ”den nya ekonomin” myntades. Nätverksbaserad kommunikation var hetare än hetast.
Som frontfigur i Sverige för den nya ekonomin stod ett litet, men likväl mycket aggressivt, företag vid namn Framtidsfabriken, sedermera också kallad Framfab. Dess VD, Jonas Birgersson, som många vid detta lag säkerligen känner till, hade allt sedan avslutade högskolestudier sommaren
1995, tillsammans med fyra medarbetare;
Bo Wetter,
Mattias Nordgren,
Jonas Bergenudd och
Mattias Lindberg, arbetat med det projekt som fem år senare skulle ha ett börsvärde på som mest 30 miljarder, att jämföra med Volvo personvagnar som vid samma tid såldes för 60 miljarder, efter 60 års verksamhet. Den initiala utgångspunkten 1995 var organisationen Sverok, en webbyrå i Lund, och en konstruktion utav en ny portal åt
Telia. Vid Internets-hypens klimax hade projektet utvecklats markant, och Framfab blivit, en utav världens största internetkonsulter.
När väl aktiemarknaden nyktrade till blev dock situationen en annan. I oktober 2000 tvingades Framfab ta till kraftfulla åtgärder sedan företaget inte längre kunde stävja de sedan länge stora förlusterna. De annars så optimistiska investerarna drog sig tillbaka. Aktien försvann ner i källaren. Alla utom blankarna ville glömma. VD, Jonas Birgersson, lämnade så småningom Framfab, sålde sina aktier och blev istället VD för Labs2, idag leverantör inom, vad bolaget kallar, ”den alternativa telecomsektorn”.
Idag kan Internet på intet sätt beskrivas som en modefluga. Den nya tekniken har erbjudit fantastiska möjligheter, och framförallt inneburit stora effektiviseringar, vars jämlike väl knappast kan skådas sedan födelsen utav telefonen. Faktum är dock att helt andra Internet-baserade företag, än just Framfab, lyckades uppnå sina visioner. Inom en relativt kort tidsrymd skapades nya, idag mycket välkända, världsföretag som Google, Ebay, Yahoo och Oracle. De som en gång investerade i Framfab skulle naturligtvis ha varit glada om de redan i ett tidigt skede kunde ha insett företagets begränsningar. Kanske skulle de då istället ha investerat i exempelvis Ebay, Google eller Microsoft. Den som känt till vilka förutsättningar som skapar framgångsrika företag kunde teoretisk sett investerat 100 000 kr i Microsoft vid börsintroduktionen 1986, och hade då fått se sitt kapital växa till 200 Mkr vid slutet av 2006.
Med detta resonemang illustreras att vi med rätt kunskap kan minska risken i våra investeringar, i meningen att vi kan undvika att satsa pengar i företag utan rätt förutsättningar. Det handlar också om att vi kan förbättra möjligheten att göra bra affärer, också i lägen då marknaden tvekar. Det innebär att vi ökar möjligheten att investera i bra företag och gör ”staying ahead of the curve” i praktiken möjligt.
Teorins bakgrund
“Requisite organization throughout “Stratified System Theory”
“Dr. Elliott Jaques, one of the world's leading psychologists and a pioneer in human development theory, died on March 8th 2003 in Gloucester, Massachusetts. He is survived by his wife, Kathryn Cason, as well as three children and grandchildren.
Dr. Jaques, who graduated from the Johns Hopkins School of Medicine and earned a Ph.D. in social relations from Harvard University, became well known for identifying and coining the "mid-life crisis" and his breakthrough discovery that a person's capability to perform complex tasks is both a lifelong evolution and predictable.
During his extensive work with disparate organizations such as the U.S. Army and corporations, Dr. Jaques was first to develop an objective scientific process for testing and measuring human behavior through a numeric and provable methodology. This breakthrough approach has been used for the selection of generals for our armed services, political leaders as well as managers in some of the world's largest businesses. This science is now recognized as one of the most important discoveries in its field, making Dr. Jaques one of the most referenced psychologists.
"What's most important is that his work be carried forward," said Kathryn Cason, Dr. Jaques wife. "It took 25 years for Elliott's work on midlife crisis to be accepted; we don't want to have to wait that long for recognition of his other work. Through the individual work of psychologists and the Requisite Organization International Institute (ROII), we hope that Elliott's ideas will be discussed - even debated - in order to once again improve upon human growth and understanding and to create superior working environments. This is what Elliott always strived for."
Dr. Jaques is the author of more than 20 books, including The Life and Behavior of Living Organisms (2002), Social Power and the CEO (2002), Requisite Organization (1996), Human Capability (1994) with Kathryn Cason, and General Theory of Bureaucracy (1976). Dr. Jaques is recognized throughout the world for the discoveries he made in the social sciences, contributing in a significant way to our understanding of human nature and social institutions. His life and work has been a great gift to the world.
Noteworthy awards include the Joint Staff Certificate of Appreciation presented by General Colin Powell on behalf of the Joint Chiefs of Staff of the U.S. Armed Forces for "outstanding contributions in the field of military leadership theory and instruction to all of the service departments of the United States" and the Harry Levinson Award of the Consulting Psychology Division of the American Psychological Association for "a distinguished career and impressive accomplishments."
Dr. Jaques' contributions are multi-disciplinary and include fundamental developments in our understanding of the meaning of work and in the evaluation and development of individuals engaged in work, as well a method for objectively measuring the complexity of work roles. Further, his contribution to the social sciences include an objective understanding of the nature of human potential capability and of its maturation throughout life from infancy through old age.
Nearly 60 thesis have been developed based on the work of Dr. Jaques and more continue to be developed and written around the world. His work has changed and advanced family and business relationships dramatically over the past half century.”
Inledning
En investering i en verksamhet är alltid förknippad med någon form av risk, direkta och indirekta. Somliga definierar detta som bolagsrisk respektive marknadsrisk. Vad som är vad är dock ytterst svårt att definiera då företagsspecifika förutsättningar även påverkas utav yttre omständigheter. Eftersom det är företag själv som skapar sina egna förutsättningar, är de risker som är förknippade med en investering ofta relaterade till det specifika företaget och dess omständigheter.
När vi gör en investering vill vi uppnå så hög riskjusterad avkastning som möjligt, dvs. vi vill uppnå maximal potential till minimal risk. Att reducera risken i en investering, sett till företaget, eftersom aktievärdering och företagets långsiktiga värde är två separata ting, handlar om att lära känna företaget. Det är de fundamentala omständigheterna, så som exempelvis hur företaget fungerar, hur det agerar, vad det producerar och hur det levererar, som vi vill lära känna. Riskerna men också möjligheterna ligger i hur väl vår bild av företaget stämmer överens med verkligheten. När vi köper aktier i ett företag gör vi, i något avseende, bedömningen att företaget nuvarande och/eller de värden företegat framgent förväntas generera inte återspeglas i marknadsvärdet. Hade vår bedömning varit den motsatta hade vi naturligtvis inte köpt aktier i företaget.
Det egna kapitalet, även kallat substansvärdet, tillgångar minus skulder, är det värde som företaget skulle ha om vi valde att lägga ner hela verksamheten för att sedan sälja ut alla delar i företaget. Mycket få börsnoterade bolag värderas till substansvärdet. Situationen är snarare den att substansvärdet utgör en ganska liten del utav bolagets marknadsvärde. Allt vi betalar utöver substansvärdet är övervärden, även kallad Goodwill. Eftersom vi betalat väsentligt mer än substansvärdet medger, innebär det att vi förväntar oss att framtida tillväxt ska innebära att bolaget tillförs större värden. Vår bedömning är alltså att företaget långsiktigt är värt mer än vad som syns i substansvärdet. Frågan är därför; vad är det vi anser vara mer värt än marknaden och substansvärdet medger, och hur definierar vi detta värde?
Det finns naturligtvis ett flertal olika sätt att motivera högre värdering utav än företagets substansvärde. Stark och stabil historisk tillväxt är troligtvis ett av de mer vanliga motiven. Därför premierar vi kanske också geografisk spridning, eftersom detta minskar marknadsrisken. Även immateriella tillgångar, så som ett starkt varumärke kan vara ett skäl. Kvalitativa och eftertraktade produkter, hög lönsamhet, stark marknadsposition är ytterligare faktorer som kan bidra till att företaget genererar högre framtida värden. Med andra ord förlitar vi oss till stor del på framtida lönsam tillväxt när vi köper aktier, och det är också vad vi till stor del betalar för.
En vanlig rekommendation är att se långsiktigt på sitt sparande. Som vi talat om tidigare, styr irrationalitet kortsiktigt, i mångt och mycket, värdet på ett företag, medan marknaden långsiktigt är slående effektiv. Vi behöver vara långsiktiga för att undvika denna irrationalitet, men också för att utnyttja företagets fulla potential. Det innebär att i det långsiktiga perspektivet kommer nuvarande substansvärde att få en mycket liten betydelse. I de övervärden vi betalat för, återfinns immateriella tillgångar så som exempelvis varumärke, utvecklings – och forskningsportfölj m.m. Dessa värden är långt ifrån beständiga. Utan någon form utav förvaltning kommer betydelsen utav nuvarande övervärden att avta, dvs. minska i värde, för att slutligen helt försvinna. Ur ett långsiktigt perspektiv är därför företagets personal, dess ledning och organisation, det enda tillförlitliga. De är de enda som kan bibehålla värdet i företagets immateriella tillgångar, och de är de enda som kan bidra till att den långsiktiga visionen uppnås. Slutsatsen är således att företagets långsiktiga värden återfinns i;
· De individer som arbetar inom företaget, och deras förmåga att utföra de uppgifter de är tillsatta att utföra.
· En väl fungerande organisation, alltså en lämplig fördelning utav arbetsuppgifter.
· Den långsiktiga, övergripande uppgiften företaget är ämnat att utföra, även kallad visionen, och i vilken mån den motsvarar organisationen förmåga att hantera den komplexitet som visionen innebär.
Vi kan också vända på resonemanget och uttrycka det som att ett företag utan individer, lämpade för den uppgift de är tillsatta att utföra, utan en organisation som förmår samarbeta och bemästra den komplexitet som visionen innebär, är ett företaget som långsiktigt saknar värden, med andra ord en verksamhet som långsiktigt är värd mycket lite om än något.
Sett över tiden tillkommer och slutar personal. Även inriktningen på företagets uppgift kommer delvis att förändras. Det enda helt beständiga i ett företag är därför företagets värderingar. Dessa styr den långsiktiga inriktningen vad gäller den övergripande uppgiften. Allt som kan tänkas ligga till gagn respektive till last för företagets värderingar, är därför av stor betydelse. En positiv påverkan utav värderingarna innebär ett större förtroende för företagets ideologier och sätt att arbeta. Det påverkar medarbetarna positivt, och därmed hela den organisation inom vilken individen arbetar. Det innebär att effektiviteten i arbetet med den långsiktiga visionen stärks. Sett ur kundens perspektiv innebär det en tydligare bild utav vad företaget står för, vilket alltså medför större förtroende och att banden mellan kunden och företaget stärks. En negativ påverkan utav företagets värderingar får en omvänd effekt. Sammanfattningsvis kan vi därför också konstatera att företagets värderingar och hur dessa förvaltas är en central del i företagets långsiktiga värde.
Eftersom värderingarna, individen, den uppgift denne är tillsatt att utföra och organisationen utav uppgifter inom företaget är centrala för de långsiktiga värdena, hur säkerställer vi att hela företaget på ett effektivt sätt arbetar i riktning mot den långsiktiga visionen?
Teorins grunder
Prestation
För att kunna avgöra innebörden utav en arbetsinsats måste vi urskilja de olika utgångspunkter som leder fram till en prestation. Dessa utgångspunkter delas in i det som ligger inom ramen för vad vi själva kan påverka, dvs. påverkbara betingelser, respektive det som inte går att påverka, alltså konstanter eller medfödda betingelser.
Copyright 1998 Enhancer. All rights reserved
Påverkbara betingelser;
· Kunskapen förändras över tiden. Mer kunskap innebär att utgångspunkten för att lösa en uppgift blir tydligare. Likväl kommer vi att hantera uppgiften på ett likvärdigt sätt. Men förutsättningarna, inom ramen för vår egen förmåga att lösa uppgiften, har förbättrats.
· Motivation är, ur kortsiktig synvinkel, den yttersta förutsättning för att maximalt kunna utnyttja sin förmåga genom ansamlad kunskap. Ur ett långsiktigt perspektiv är motivationen avgörande i meningen att ansamlad kunskap är en funktion utav den tid vi avsätter för att inhämta information.
Medfödda betingelser;
Förmågan avgör hur pass komplexa och hur pass stora uppgifter vi kan hantera. Uppgiftens komplexitet avgörs utav tiden det tar att genomföra uppgiften. Med andra ord avgör förmågan också vår planeringshorisont.
Förmågan är konstant vid ett givet ögonblick men utvecklas, om än begränsat, som en funktion utav den miljö vi lever i.
Undantaget då förmågan inte är konstant, är i de fall då de fysiska förutsättningarna förändras. Sjukdom, trötthet, alkohol, droger eller liknande, kan tillfälligt påverka vår planeringshorisont, och därmed vår förmåga.
Copyright 1998 Enhancer. All rights Reserved
Utgångspunkt – företaget. Jämför vi olika branscher och olika företag sinsemellan, framgår det att olika verksamheter skiljer sig vad gäller komplexitet. Vi berörde detta i det tidigare exemplet med teknikföretag. Det innebär att karaktären på företagets övergripande uppgiftens skiljer sig åt i den meningen att det tar olika lång tid att genomföra denna. Med andra ord kräver olika företag olika planeringshorisont.
Copyright 1998 Enhancer. All rights Reserved
I diagrammet ovan nämner vi tre typiska exempel på företag med olika planeringshorisont. Företag A, det lilla produktionsföretaget, är mindre komplext i sin karaktär, i meningen att den måste behandla mindre flöden än företag B, det stora rederiföretaget. För att exemplifiera än mer, kan företag A vara en underleverantör till ett större industriföretag eller ett företag som agerar på en relativt begränsad marknad. Företag B är en global aktör, vars affärsmodell förutsätter beslut av mycket långsiktig karaktär. Företag C, det lilla expertföretaget, arbetar, som modellen beskriver, med spetskompetens. De bistår komplexa verksamheter med konsultation i olika frågor och saknar helt det behov utav mer enkla tjänster som företag A och B fordrar för att bedriva sina verksamheter.
Utgångspunkt – individen. Går vi ner på individnivå i företaget kan vi konstatera att rollen är en funktion utav den tid det tar att utföra uppgiften, dvs. uppgiftens komplexitet. Som vi tidigare konstaterat; ju långsiktigare uppgiften är desto större är kravet på förmåga. Här är det också viktigt att pointera att rollerna på intet sätt är statiska, sett ur perspektivet komplexitet. Det innebär med andra ord att om vi jämför två individer med samma beteckning utav rollen, betyder det inte nödvändigtvis att komplexiteten i deras uppgifter är densamma. Rollen ska istället ställas i sitt sammanhang i relation till det företag inom vilken rollen verkar. Dvs. en funktionschef på ett företag kan likväl vara VD på ett annat företag, och vice versa. Olika branscher och olika företag sinsemellan bygger på olika komplexitet, precis som vi redogjorde för i tidigare exempel.
Coyright 1998 Enhancer. All rights Reserved.
Här menar jag att det är många arbetsgivare som gör en felaktig bedömning utav individerna vid rekrytering. Många arbetsgivare lämnar tämlig vag information gällande uppgiftens innehåll, dvs. dess komplexitet. Istället lägger man orimlig vikt vid till viss del irrelevanta frågor. En sådan fråga är exempelvis vilka positioner den sökande tidigare haft. De negativa effekterna utav en sådan rekryteringsprocess är inte enbart att urvalet utav representativa individer blir tämligen bristfällig, dvs. att rekryteringsprocessen blir ineffektiv. Den stora risken ligger i att arbetsgivaren anställer fel människor på fel positioner, vilket i sig innebär betydande risker. I sämsta fall, då rekryteringen rör en ledande position, riskerar anställningen bli ett ödesdigert misstag.
Vi kan också konstatera att de samhälleliga effekterna utav en mer effektiv rekryterings och urvalsprocess är omfattande. Hög ålder, som annars anses vara en direkt negativ aspekt, skulle enligt detta synsätt vara irrelevant. Det skulle innebära att fler äldre som i dagsläget lever i utanförskap, skulle kunna erbjudas anställning. Vidare skulle vi kunna säkra efterfrågan av skickliga ledare redan i ett tidigt stadium, genom att begåvade individer kunde upptäckas i tidig ålder. Det sistnämnda är naturligtvis också betydelsefullt ur individens perspektiv, inte minst. Minskat antal sjukskrivningar, mindre disharmoni och därmed konflikter i organisation är andra positiva sidoeffekter. Vi kommer även att kort beröra olika applikationsmodeller i ett senare avsnitt.
Copyright 1998 Enhancer. All rights Reserved
Alla roller består av både kortsiktiga och mer långsiktiga uppgifter, Det är den mest långsiktiga uppgiften i rollen som avgör rollens nivå. Mer tydligt blir det om vi fördelar uppgifternas olika planeringshorisonter utifrån tidsintervall, som innebär olika typer av problemkomplex. Uppgifter löses olika av olika individer, och prestationen optimeras om individens problemlösning överensstämmer med rollens krav.
A crucial talent; “Capability to handle complexity and consider the long term consequences in decision-making” - Elliott Jaques
Vad innebär uppgiftens komplexitet i praktiken? Vad är det vi tar hänsyn till när vi avgör individens förmåga? I det tidigare exemplet med definitionen utav komplexiteten i olika verksamheter, la vi fokus på de olika flöden som olika typer verksamheter måste kunna hantera. Det ter då ganska naturligt att hävda att långsiktiga organisatoriska uppgifter också kräver motsvarande sätt att processa information på, sett utifrån individnivå. Vad man tittar på är alltså individens förmåga att hantera en uppgift. Vi nämner här olika exempel på tekniska definitioner utav olika planeringshorisonter, mellan nivå ett till fyra (se diagram ovan);
· Nivå ett - Slutledning genom en eller flera ej sammanlänkade argument
· Nivå två - Slutledning genom två eller flera sammanlänkade argument
· Nivå tre - Slutledning genom kedjor av två eller flera orsak- och- verkan- sekvenser
· Nivå fyra - Slutledning genom två eller flera serier av kedjor som är länkade och sammanvävda
Principen är densamma ju längre upp i systemet vi går. Längre planeringshorisont innebär hantering utav större informationsflöden, vars olika parametrar står i samverkan med varandra. Planeringshorisonten avgör komplexiteten i ett sådant system. En roll vars planeringshorisont är relativt kort, innebär arbetsuppgifter utav mer konkret slag. Längre planeringshorisonter innebär mer konceptuella arbetsuppgifter.
De olika planeringshorisonterna går att jämställas med att samarbeta i projekt. Ett projekt kan delas in i många olika delmoment. Olika individer ansvar direkt eller indirekt för respektive delmoment. Den som leder projektet, motsvarande företagets VD, måste för att nå de uppsatta målen dels känna till hur de olika delmomenten fungerar och hänger samman, men också hur projektet i sin helhet påverkas då förändringar sker inom vissa områden. Ju fler delmoment som individen ansvarar för, desto större blir kravet på förmåga, dvs. förmågan att hantera långsiktiga uppgifter.
Elliot Jaques talar om förmåga som en medfödd egenskap, vars underlag grundläggs redan i tidig ålder. Effekten utav individens förmåga är att den går att applicera på flera olika modeller, vilket är en intressant aspekt. Långsiktig, konceptuell problemlösning handlar, som vi nu beskrivit, om att kunna hantera stora informationsflöden och förstå de olika parametrarnas inbördes inverkan på varandra och vad det resulterar i. Därvidlag bli skillnaden mellan att förstå samhället och att leda en företagskoncern ganska flytande. Stora företag har som bekant ett stort inflytande på oss människor, vilket givetvis då gör det svårt att per definition avgöra vad som är politik och företagande. Det är därför kanske inte helt förvånande att företagsledare ibland även har politiska ambitioner, och vice versa.
Utgångspunkt – organisationen. Som vi tidigare pointerat och nu diskuterat, utgör individen och företagets samlade förmåga att arbeta med och bemästra den komplexitet som uppgiften förutsätter, en mycket central del vid bedömningen av företagets trovärdighet. Precis som diagrammet, illustrerande verksamheters olika planeringshorisont, antyder krävs det också en lämplig organisering utav företagets olika förmågor för att hela företag på ett effektivt sätt ska kunna arbeta i riktning mot den långsiktiga visionen. Därav kan vi dra slutsatsen att rätt struktur och bemanning styrs genomgående utav tid och komplexitet.
Obalanser inom organisationen i ett företag
Copyright 1998 Enhancer. All rights Reserved
På vilket sätt styr då komplexiteten organisationen utav individer och uppgifter? Vi går här närmare in på vilka olika delar i ett företag som berörs i denna fråga;
Den övergripande strukturen – Då en verksamhet expanderar i storlek innebär det att det uppstår ett behov av att samordna uppgifter. Att hantera organisationen i företaget blir förenat med större komplexitet. För att hantera detta behöver vi integrera annars fristående delar i företaget till enskilda ansvarsområden.
Chefens roll/underställds roll – På samma sätt som komplexiteten i en organisation styr den övergripandena strukturen, styr också komplexiteten chefens roll i relation den underanställdes, dvs. en mer omfattande verksamhet kräver en bättre samordning utav uppgifter i alla led.
Chefens nivå som individ/underställds nivå som individ – En verksamhet av mer komplext slag kräver chefer med motsvarande förmåga, och i sin tur underanställda vars nivå innebär en bra kommunikation de olika parterna sinsemellan. För att kommunikationen ska fungera får den underanställde inte ligga på samma nivå, eller över chefen sett till förmåga, och vice versa.
Roll/individ – En mer omfattande verksamhet kräver en större dynamik mellan individers förmåga att hantera komplexa uppgifter. Som vi tidigare påpekat är det individens förmåga att hantera komplexa uppgifter som styr rollen i organisationen. Beteckningen VD är med andra ord inget statiskt tillstånd.
Fallstudie
En investering bör alltid ske med föresatsen att det företag vi investerar är förmögna nog att kunna hantera den komplexitet som utvecklingen och visionen förutsätter. Som vi tidigare tagit upp är en viktig utgångspunkt att kunna identifiera typen av verksamhet med den sorts förmågor verksamheten kräver. En intressant slutsats vi kan dra är att basala branscher torde vara ett intressant alternativ sett ur perspektivet att det handlade om icke komplexa affärsidéer. Efter denna diskussion är vi införstådda med att det inte går att fokusera på enbart en viss bransch eller typ av företag för sakens skull. Vi måste givetvis också utvärdera det enskilda företaget. Vi behöver, som tidigare diskuterats, människor på alla nivåer i företaget som har förmågan att utföra de uppgifter de är tillsatta att utföra. Dessutom behöver vi en väl fungerande organisering utav förmågor, som effektiviserar kommunikationen människor emellan, och leder till att skapa ett gemensamt, mer effektivt sätt att arbete för att nå den långsiktiga visionen. Dock kvarstår det faktum att möjligheten att finna framgångsrika företag inom ramen för mindre komplexa, långsiktiga uppgifter torde vara större, vilket skulle innebär att vi kan uppnå högre långsiktig avkastning till lägre risk. Grunderna till detta ska vi skildra och diskutera i ett exempel;
Ponera att vi har två olika företag som ansöker om börsnotering. Det ena företag är ett teknikföretag som saluför stödsystem för telekommunikation. Marknaden utgörs utav ett antal större, mycket krävande kunder. Konkurrensen om vem som i framtiden kommer att få möjligheten att serva de få antal telecomaktörer som kvarstår efter den konsolideringsfas som inletts i branschen, är mycket hård. På senare tid har dessutom en taiwanesisk aktör tagit sig in på marknaden, vilket ytterligare förstärkt den redan hårda prispressen. Det andra företaget är ett postorderföretag som saluför kläder åt barn och ungdomar. Inom postorder är konkurrensen mer fragmenterad. Potentiella konkurrenter utgörs snarare utav ett antal större aktörer, vars affärsmodell i första hand bygger på försäljning i butik. På senare tid har visserligen konkurrenter börjat uppmärksamma den möjlighet, lönsam tillväxt till en begränsad risk, som försäljning via postorder innebär. Även om konkurrensen i dagsläget inte är alltför hård, är likväl kunderna, dvs. i detta fall ungdomarna, mycket krävande. Det finns en tydlig bild utav vad som är ”rätt” respektive ”fel” typ utav mode. Trenderna är dessutom relativt ombytliga, vilket ökar risken för kollektionsmissar. Postorderföretaget känner likväl en tillförsikt inför framtiden eftersom man på senare tid fått internationell uppmärksamhet för de kreativa kollektioner man utformat. Dessutom har man en stark historik där försäljning och lönsamhet under flera år ökat stadigt.
De båda företagen har en omsättning om ca en miljard. Såväl teknikföretaget som klädföretaget har nu kommit till en punkt där de är beredda, såväl finansiellt som mentalt, att ta ytterligare ett steg i utvecklingen. På en investerarträff redogör därför teknikföretaget för de framtida planerna och den styrka de tycker sig se i sina produkter. De är övertygade om att med förbättrade resurser kommer företaget ha alla möjligheter i världen att manövrera ut världsledande konkurrenter. Klädföretaget å sin sida ser en stor vinning i deras affärsmodell. På sikt ser man stor potential framförallt i Asien, där butikspenetrationen är mindre och modekläder inte är lika utbrett. Även i USA, där konkurrensen bland postorderföretag är mindre, tror sig företaget se en stor möjlighet. Inget utav företagen har dock någon tidigare erfarenhet utav internationell verksamhet. Som en konsekvens utav expansionsplanerna är dessutom båda företagen i behov av ytterligare personal. Därför väljer man att nyrekrytera. För att möta de långsiktiga kraven anser teknikföretaget att man bör upprätta nya säljorganisationer för respektive marknad. Dessutom behövs kraftigt utökade satsningar inom området ”produktutveckling”. Postorderföretaget upplever i dagsläget inte samma konkurrensbild. Visserligen har ett antal internationella aktörers intåg på marknaden inneburit en större kamp om kunderna, framförallt vad gäller affärsområdet ”ungdomskläder”. Postorderföretagets fokus är nu i synnerhet den tämligen obearbetade asiatiska marknaden som innebär stora möjligheter. Ledningen gör bedömningen att en lyckosam satsning på sikt också skulle innebära möjligheter att bearbeta nya produktsegment, så som exempelvis herrkläder.
På telecommarknaden drivs utvecklingsprocessen av ständigt förbättrad teknik och nya tillhörande tjänster. Dessutom sker en integrering utav trådlös och nätverksbaserad teknik som på sikt förväntas erbjudas i en och samma produkt. Telecomplattformen måste därav kunna anpassas till dagens och den långsiktigt tekniska utvecklingen. Den framförhållning företaget måste ha, beräknas således ligga någonstans runt 15 till 20 år.
Inom klädbranschen är möjligheten till utveckling utav produkterna väsentligt mindre utpräglad. Vad som framförallt driver utvecklingen framåt är de få antal större, globala aktörer som erbjuder kvalitativa kläder till mycket låga priser, som en effekt utav den samordning av kostnader som en större utbredning innebär. Samtidigt är klädmarknaden ganska lokalt förankrad, och kunderna handlar gärna välkända varumärken utav välbekanta företag. Det innebär både möjligheter och svårigheter för de aktörer som söker nya marknadsplatser. En av de tydliga trenderna för att öka uppmärksamheten kring klädföretagen och överbrygga den anonymitet som flera kunder upplever kring nya aktörer och varumärken, är satsningar på reklamkampanjer med världskända profiler. För att möta upp konkurrensen avser därför postorderföretaget genomföra betydande framtida satsningar för att öka kännedomen om företaget. I det prospekt som skickats ut till nya potentiella aktieägare, framgår att bolaget inom den närmaste framtiden förutspår ökad tillväxt, men lägre marginaler som en konsekvens utav ökade expansions – och marknadsföringskostnader.
I detta autentiska exempel tydliggörs att det långsiktiga utfallet av en investering till stor del är avhängig de människor som verkar inom företaget. Komplexa, abstrakta företag innebär ett stort risktagande av den anledningen att dess verksamhet är svår att förutsäga. En mer komplex vision förutsätter en organisation med större dynamik, dvs. en organisation med såväl avancerade långsiktiga förmågor som en erforderlig samordning utav mer kortsiktiga uppgifter. Sett ur ett långsiktigt perspektiv sker stora förändringar i samhället som kan få betydande inverkan på krävande branscher. När ny teknik och nya branscher dyker upp, finns en ofta mängd aktörer ute på marknaden som vill erbjuda den nya tekniken. I den utveckling som därefter följer, är det enbart ett fåtal företag som kommer att kunna erbjuda det kunden verkligen kräver. I en sådan utveckling gynnas vissa företag, med andra slås ut. Slutligen domineras marknaden utav ett fåtal större aktörer. Marknaden är global och komplex, tekniken välutvecklad och marginalerna små. Då är företag som i synnerhet kräver skicklig personal och en välfungerande organisation särskilt utsatta.
För mindre avancerade verksamheter gäller det omvända; dvs. mindre långsiktigt perspektiv och en organisation där skillnaden i förmåga bland individer inte får samma effekt som hos mer komplexa företaget. Enligt Elliot Jaques forskning framgår det att i ett statistiskt utfall befinner sig lika stor andel eller 80 procent av befolkningen inom planeringshorisont 1 och 2. Ca 7 procent befinner sig inom planeringshorisont 3. Ca 1 procent befinner sig inom planeringshorisont 4, ca 0,5 procent inom planeringshorisont 5 och 0,1 , 0,05 , 0,01 procent inom planeringshorisont 6,7 och 8. Rent statistisk, förutsatt att vi inte tillämpar Elliots modell vid rekrytering, skulle det innebära en högre risk för felaktiga rekryteringar i komplexa verksamheter. Vi kan också dra slutsatsen att investeringar i obeprövade, komplexa verksamheter, innebär en mycket hög risk. Man kan naturligtvis diskutera träffsäkerheten i procent i denna studie. Det viktiga i sammanhanget är, som sagt, att ge en bild av betydelsen utav en väl fungerande organisation, med rätt kommunikationen, och där individen, på alla nivåer, förmår hantera de uppgifter de är tillsatta att utföra.
Naturligtvis måste vi i sammanhanget påpeka att den ökade risken i en komplex verksamhet också innebär en stor möjlighet. Med Stratified Systems Theory som utgångspunkt är det dock troligtvis få som slumpmässigt skulle nyinvestera i bolag där förutsättningen att lyckas var mycket små. Ska vi investera i denna typ av verksamheter bör vi följaktligen fokusera på redan etablerade aktörer. Gäller det nyinvesteringar, i obeprövade verksamheter, bör vi antingen ha insiderinformation eller möjlighet att utvärdera de anställdas förmåga.
Good to great – studien
Vi har nu i första hand fokuserat på förutsättningarna för framgångsrikt förtagande. I nästa steg ska vi på ett tydligare sätt definiera hur vi urskiljer dessa företag. På vilket sätt särskiljer sig varaktig framgång då vi ser till prestation? För att skapa en bättre förståelse för hur organisering utav företag, uppgifter och människor kan skapa beständig framgångsrik utveckling, ska vi därför fördjupa oss i ett mer marknadsanpassat synsätt .
Jim Collins har sedan många år tillbaka forskat i frågan kring vad som utgör grundstommen i framgångsrika företag. Collins är tidigare fakultetsmedlem vid Stanford University Graduate School of Business, där han också mottagit det utmärkande priset; Teaching award. Idag föreläser han för näringsliv och offentlig sektor om sina iakttagelser.
Copyright 1998 Enhancer. All rights Reserved
I boken ”Built to last” behandlar Collins frågan hur bra företag kan lyckas över tid, och hur långsiktig framgångsrik utveckling kan härledas till typiska grundförutsättningar redan från första början. För att få en mer adekvat bild utav verkligheten ville Collins även studera de företag som inte haft de rätta förutsättningarna, men som genom vissa åtgärder slagit in på en ny väg, och utvecklats till vad man i studien kallar ”Good to Great-företag”.
För att nå svaret på vilka karaktärsdrag som förmår företaget att utvecklas från medelmåttighet till överlägsenhet, studerade Collins och hans forskarteam, under ett antal år, ett flertal olika företag som klarade övergången till att prestera starka resultat, och därefter konsekvent kunde behålla liknande resultatförbättringar under minst femton år. Ur investerarens synvinkel är denna fråga särskilt intressant, då nämnda företag också genererade mycket starka aktieavkastningar. Faktum är att i hela sju år av femton var avkastningen bättre än index, vilket över tidsperioden resulterade i mer än dubbelt så bra avkastning gentemot sammansatt index, bestående utav världens största företag, däribland företag som Coca Cola, Merck och General Electric. För att skapa kontrast, jämfördes Good to Great – företagen med ett flertal företag som inte klarat denna övergång.
”First who, then what” är en viktig utgångspunkt för Collins iakttagelser av framgångsrika företag. I praktiken är därmed grunden för hans observationer densamma som det Elliot Jaques kommit fram till i ”Stratified Systems Theory”. Företagsledarna i Good to Great – företagen inledde förändringen i företaget med att i första hand anlita rätt människor, samt göra sig av med dem som inte passade in. Att hitta ”det ultimata teamet” går före frågor som angår exempelvis vision och strategi, är budskapet. Collins fann ett samband där företagsledarna i Good to Great – företagen befann sig på nivå 5, enligt Stratified Systems Theory. Bland Good to Great – företagen hade företagsledarna i mycket högre grad anlitats inom företaget, medan de företag Collins jämförde med i större utsträckning hade sökt kompetenser externt. Det innebär givetvis inte att en extern rekrytering måste leda fel. Men risken minskar för att man anlitar s.k. celebriteter – människor utan markkontakt.
“The old adage ”People are your most important asset” is wrong. People are not your most important asset. The right people are.”
Att möta sanningen. Good to great – företaget inledde förändringsprocessen med att konfrontera de tydliga problem som fanns inom företaget. Arbetet med att förändra olika svårigheter ingöts därefter i det dagliga arbetet, vilket ledde till en medveten och aktiv bearbetning. Företaget skapade även inom organisationen en kultur som möjliggjorde att de anställdas åsikter tydligt belystes. På så sätt arbetade man utifrån verkligheten snarare än utifrån sinnebilden utav företaget.
Good to great – företagen konfronterades på samma sätt som andra företag med kort - och långsiktiga motgångar. Skillnaden vara att Good to Great - företagen bearbetade problemen utifrån en annan synvinkel, nämligen utifrån den verklighet man befann sig i. De ledde till att dessa företag gick stärkta ur situationen.
En av de slutsatser Collins drar är att bra ledarskap i första hand utgår ifrån att få människor att konfrontera sanningen och att agera utifrån det, snarare än att måla upp visioner. Men att lägga tid och energi på att försöka motivera människor är varken konstruktivt eller i längden hållbart. Utgångspunkten är istället att med rätt människor skapas en individuell motivation som inte behöver uppmuntras, dvs. arbetet fortlöpor utav egen drivkraft. Därav drar alltså Collins samma slutsatser som Elliot Jaques; med rätt människor på rätt plats går det mesta. Med andra ord innebär det att eftersom människor känner sig bekväma med en viss planeringshorisont, kommer rätt människor i detta sammanhang vara de människor som känner sig komfortabla med den planeringshorisont som uppgiften kräver. Dessa människor arbetar aktivt och disciplinerat utifrån sina förutsättningar.
”The hedgehog concept” Övergången till högpresterande präglades utav ett arbetssätt med utgångspunkt i tre olika integrerade principer, som Collin benämner “the hedgehog concept”.
”The good to great companies did not say,”Okay folks; let’s get passionate about what we do.” Sensibly they went the other way entirely: We can only do those things we can get passionate about”
Konceptet har, som första utgångspunkt, att företaget ska reflektera över vad man kan bli absolut bäst i världen på. För att skapa maximal effektivitet, bör man omvänt också inse vad det är man inte kan bli bäst på. En ledande position möjliggörs inte, genom att för företagets del satsa på de områden inom vilka företaget bedömer sig ha kärnkompetens. Eftersom de olika principerna är integrerade är det enbart ”best in practise” som i denna modell är tillämpbart. Att inte vara ”best in practise” behöver dock inte innebära att företaget inte kan bli ledande. Gångbar kunskap är dock en förutsättning.
Copyright 1998 Enhancer. All rights Reserved
Att få insikt om vad som driver den ekonomiska motorn handlar om att leta efter minsta gemensamma nämnare som har största påverkan på resultatet; Vilka produkter/tjänster inom vilka områden är mest lönsamma?
Konceptet är inte en fråga om mål, strategi eller intention, utan bygger på ren förståelse för hur vi skapar bästa möjliga förutsättningar. Företagets strategi i sig är alltså inte vad det som särskiljer i det här fallet Good to Great – företagen. Även jämförbara företag hade en väl genomarbetad strategi, och det finns inget som i studien tyder på att de högpresterande företagen ägnade väsentligt mer tid åt strategisk planering .
Collins studier tyder på att den genomsnittliga tiden för att implementera konceptet var fyra år. En intressant iakttagelse är också att företaget inte behövde verka inom en lukrativ bransch för att lyckas. Varje Good to great – företag hade funnit sitt specifika sätt att skapa lönsamhet.
”A culture of discipline” Att generera varaktigt goda resultat handlar om att inom företaget skapa den typ utav disciplin kring arbetet som de principer som vi tog upp i ”the hedgehog concept” kräver. Här kommer åter igen de människor som arbetar inom företaget i fokus. Med andra ord gäller det att företaget har den typ utav människor som kan ansluta sig till, ifråga om förmåga, ett överensstämmande och konsekvent system. Det handlar, som vi tidigare tog upp, om att företaget arbetar med människor som känner sig engagerade i en viss typ utav tänkande. Dessa människor kommer att arbeta disciplinerat. Good to Great – företagen kan av den anledningen, sett utifrån, anses aningen ”trista”. Skenet bedrar just eftersom företaget är fullt utav arbetsamma människor, som inte fokuserar på annat än att arbeta för det som företaget är bäst på, mest lönsamma inom och som stimulerar dem.
Företaget ställs hela tiden inför möjligheten att ta nya vägar. Om företaget kan bortse från detta, och istället arbeta fokuserat på den inslagna vägen, har företaget mycket att vinna.
Collin drar därmed slutsatsen att ju mer företaget förmår arbeta disciplinerat utifrån ”hedgehog – konceptet”, desto bättre blir resultatet.
”Technology accelerators” (avseende teknikdrivna företag) De Good to Great – företag vars verksamhet i något avseende innefattade tekniska lösningar hade en annan syn kring tillämpningen utav teknik vid en jämförelse med de medelmåttiga företagen. Först och främst fokuserade inte Good to Great – företagen på tekniks modeflugor. Fokus låg istället på hur tekniken kunde stimulera de olika ”hedgehog – principerna” Om så var fallet krävdes det en hundraprocentig förpliktelse vad gäller att bli bäst på att tillämpa tekniken, i annat fall valde man att avfärda tekniken.
Good to Great – företagen tillämpade tekniken som ett sätt att accelerera momentum i verksamheten. Inget av företagen hade tekniska lösningar som första utgångspunkt vid förändringsarbetet. Men då de visste hur de kunde applicera tekniken på ett sätt som passade med ”hedgehog – konceptet” blev de pionjärer inom tillämpningen utav den. Collins menar att man i detta fall kunde ha överlämnat samma tekniska lösning till en medelmåttig konkurrent. Det medelmåttiga företaget skulle då inte kunna dra samma fördel utav tekniken, vad gäller resultat. Det leder oss vidare till principen om hur ett företag besvarar ny teknik. Bra företag reagerar med eftertänksamhet och kreativitet. Motivet är att kunna finna orealiserad potential som kan generera högre tillväxt och bättre resultat. Dåliga företag å sin sida, reagerar tvekande, med rädsla för att hämna efter.
Collin drar i detta fall slutsatsen att tekniska lösningar eller förändringen utav denna, inte är ett motiv till varför en gång bra företag plötsligt utvecklas sämre. Faktum är att varken en god utveckling eller tillbakagång kan härröras till tekniken. Orsaken till framgång eller nedgång ligger djupare rotat än så. En intressant iakttagelse i sammanhanget är att utav de åttiofyra intervjuer som Collin genomförde med ledande befattningshavare, var det åttio procent som inte nämnde tekniken som en utav fem anledningar till företagets framgång.
”The Flywheel” För dem som studerar Good to Great – företagens utveckling framstår säkerligen omvandlingen som dramatisk. Det slutgiltiga utfallet (det starka resultatet) i kombination med processen (organiskt växande och ackumulerande), sett isolerat, snedvrider för den utomstående bilden utav vad som genererar långsiktigt hållbar framgång. Resultatet bland Good to Great – företagen var aldrig en effekt utav enskilda händelser, dvs. ingen särskiljande åtgärd eller någon banbrytande upptäckt. Vad Collin istället upptäckte var att en hållbar utveckling mot framgång tycks följa ett förutsägbart mönster som föregås utav en uppbyggnadsprocess och ett genombrott. Grundförutsättningarna för en sådan modell är en väl fungerande organisation, med rätt människor, där att alla arbetar med uppgifter som överensstämmer med deras förmåga. Med fokuserade människor som går att identifiera med uppgiften, skapas ett naturligt fokuserat tänkande, som inte behöver uppmuntras. Det går i sin tur att översätta i fokuserad handling.
Detta kan liknas vid att försöka flytta ett stort svänghjul. Det krävs mycket kraft för att få hjulet att snurra, men med ihållande arbete där man under lång tid försöker flytta svänghjulet i en konsekvent riktning, skapas ett momentum vars acceleration slutligen resulterar i ett genombrott. Med uppbyggnadsprocessen som en stark bas, vidtar därefter företagen åtgärder som aggregerar utvecklingen, och skapar uthållighet.
Copyright 1998 Enhancer. All rights Reserved
En viktig iakttagelse Collins gjorde var att i företag med rätt typ av människor och en väl fungerande organisation ägnade företagsledarna knappt något tid åt att försöka motivera sina medarbetare. Under rätt förhållanden tycktes frågor som ansvarstagande, motivation och inriktning praktiskt tagit ta hand om sig själva. Vidare observerade Collins att de människor som arbetade inom Good to Great – företagen ofta tycktes vara omedvetna om magnituden av övergången till högpresterande. För dem flesta stod det först i efterhand klart vad de lyckats prestera. Dock kunde ingen särskilja någon specifik händelse, eller liknande som skulle ha föranlett framgången.
De företag Collins jämförde med, följde ett annat mönster. Istället för att successivt försöka skapa momentum i verksamheten, avstod de från uppbyggnadsprocessen och gick direkt på arbetet med att nå ett genombrott. Detta arbetssätt resulterade i en icke konsekvent riktning för verksamheten, som i sin tur genererade dåliga resultat. Dessa företag försökte också skapa framgång genom stora, ofta missriktade förvärv. Good to Great – företagen å sin sida tillämpade förvärv efter det att man nått genombrottsfasen, för att på så sätt ytterligare accelerera momentum.
Diskussion och slutsats
Utgångspunkten för studien är en problemformulering, vars innebörd handlar om hur vi uppnår hög, stabil och långsiktig tillväxt till minimal risk. Avhandlingen belyser de möjligheter och problem som en investerare ställs inför. Målet är att skapa en allsidig struktur som på ett adekvat sätt besvarar problemformuleringen, oberoende av investerarens förutsättningar.
Då aktiemarknaden och företagen är två skilda ting, ligger möjligehterna och riskerna med aktieinvesteringar i hur väl vår bild av sanningen stämmer överens med verkligheten. Vi vill ha en korrekt bild utav de potentiella investeringsobjekten, företagen, och villkoren utifrån vilka marknaden prissätter dessa företag, dvs. en korrekt bild utav marknaden. Eftersom människors bild utav verkligheten är en värdering utav denna, som i sin tur påverkar varandra sinsemellan, kommer sambandet mellan vår bild av verkligheten och den absoluta sanningen sällan att komparera. Dessutom är graden av självkännedom en parameter som står i direkt relation till vår bild utav marknaden och företagen, dvs. vår möjlighet att tolka denna information korrekt. Utgångspunkten för framgångsrika investeringar måste således vara en integrering utav rätt kunskap om marknaden, om sig själv och om företagen. Vi kan vidare dra slutsatsen att systematisk kunskapsinhämtning genom självstudier är det enda sättet att skapa sig en objektiv, korrekt bild utav verkligheten.
Att ha rätt kunskap om aktiemarknaden, dvs. hur aktiemarknaden fungerar och vad som ger upphov till dess rörelser, handlar om att lära känna de direkta och indirekta faktorer som påverkar aktiemarknaden samt de aktörer som agerar på den, däribland dig själv. Marknaden är en samlingsplats för människor som söker, utifrån individuella förutsättningar, maximal riskjusterad avkastning på sitt kapital. Eftersom marknaden speglar all samlad kunskap om marknaden, företagen och individernas kunskap om sig själva, innebär det omvänt att investeraren bäst lär känna sig själv genom att förstå marknaden. Först då kan vederbörande skapa sig en plattform grundad på objektivitet, vilket är en förutsättning för att kunna utnyttja marknaden rörelser och skapa sig ett försprång. Ödmjukhet och lyhördhet är två viktiga egenskaper för en objektiv inriktning.
Faktorer som vi i studien benämner som ekonomi, politik, fundamental respektive teknisk information, ger upphov till kapitalströmmar inom aktiemarknaden och mellan aktiemarknaden och kapitalmarknaden. För den enskilde individen styr detta parametrar som förväntad kursutveckling, valet av placering inom kapitalmarknaden och tillgången på kapital.
Marknaden är av sin natur ineffektiv i det kortsiktiga perspektivet, vilket alltså går att utläsa ur de den samlade kunskapen om marknaden, företag och individerna själva. Kortsiktig ineffektivitet kan också förklaras med att det i praktiken är mycket svårt att kortsiktigt förutspå de parametrar som långsiktigt styr börskurserna – företagens vinster. Det system kring vilket aktiehandel är uppbyggt, och det faktum att det går att tjäna pengar även vid negativ börsutveckling, ökar ineffektiviteten.
Det finns alltså ett starkt samband mellan kunskap om marknaden och kunskap om sig själv. Självkännedom kännetecknas utav att kunna särskilja känslor, främst rädsla och girighet, från investeringar. Genom att klargöra utifrån vilka principer den enskilde investeraren gör sina ställningstaganden kan denne vidta åtgärder som stärker sambanden mellan upplevd verklighet och den verkliga sanningen. Det medför i sådana fall en objektiv syn på marknaden, vars kortsiktiga irrationalitet vederbörande därefter kan utnyttja till sin fördel. Det säger sig själv att en irrationell investerare som spekulerar i ett ologisk, och därmed icke förutsägbart beteende i längden inte kan bli särskilt lyckosam. Den som vill bli framgångsrik bör alltså bemöta marknaden utifrån ett motsatt perspektiv, dvs. med rationalitet, systematik och långsiktighet.
Självkännedom och rätt kunskap om marknaden kan på ett effektivt sätt utnyttjas då vi investerar i företag. Som vi redogjort för, bidrar självkännedom till att vi på ett effektivt sätt kan matcha företagsspecifik information med marknadens inställning. Därmed kan vi dra långsiktig fördel av att handla aktier i framgångsrika företag. Att göra långsiktigt bra aktieaffärer handlar till stor del om att kunna dra fördel utav det förändringsarbete som pågår i företaget. Dock föreligger det ett direkt problem i att kunna avgöra trovärdigheten i företagets vision. Vi behöver med andra ord rätt kunskap om företagen. Eftersom vi tillämpar ett långsiktigt perspektiv måste vi vara införstådda med vari företagets långsiktiga värden ligger, och hur vi bedömer styrkor och svagheter i dessa värden. Det handlar om att identifiera företaget med de individer som arbetar inom verksamheten, och utvärdera deras förmåga att utföra de uppgifter de är tillsatta att utföra. Vidare bör vi fokusera på organisation, alltså en lämplig fördelning utav arbetsuppgifter. Den långsiktiga, övergripande uppgiften företaget är ämnat att utföra, även kallad visionen, bör motsvara organisationen förmåga att hantera den komplexitet som visionen innebär.
Utgångspunkten för vad som leder fram till en prestation (kunskap x motivation x förmåga) ger nya perspektiv på innebörden utav ”intention”, och varför vissa företag blir långsiktigt framgångsrika. Den avgörande faktorn är förmågan, som styr hur pass komplexa och hur pass stora uppgifter vi kan hantera. Komplexiteten avgörs utav tiden det tar att genomföra uppgiften, vilket alltså innebär att förmåga är att jämställa med den planeringshorisont en individ kan hantera.
Perspektivet ”förmåga”, och vad som styr detta, skapar en förståelse för att olika typer av verksamheter kräver olika typer utav förmågor. Verksamhetens spännvidd vad gäller komplexiteten i arbetsuppgifter, styr därmed bredden av förmågor som en verksamhet kräver. Vi behöver naturligtvis också, som vi tidigare nämnde, en erforderlig organisering utav förmågor. Komplexiteten i verksamheten styr bl.a. den övergripande strukturen i verksamheten och relationen mellan roll (titel) och individ (förmåga). I teorin följer alltså inte rollen individen vid byten mellan olika verksamheter. Istället följer uppgiftens komplexitet individen, vilket i sin tur avgör dennes roll inom en specifik verksamhet.
Utgångspunkten ”rätt människor och rätt organisation” är den primära förutsättningen för att investera i långsiktigt framgångsrika verksamheter. I möjligaste mån bör vi därför utvärdera ledningen, organisationen och individernas gemensamma förmåga att svara upp mot visionen. Företagsledarens förmåga har en benägenhet att få utslag på resterande organisation, i positiv och negativ bemärkelse. Med det som utgångspunkt borde man kanske under IT – boomen dragit öronen åt sig när unga entreprenörer med revolutionerade visioner började tala om ”world domination”.
Med rätt människor och rätt organisation skapas ett naturligt fokuserat tänkande, som resulterar i fokuserad handling och implementering. När det finns ett fokus i en verksamhet arbetar alla i företaget med direkta eller indirekta åtgärder som stärker företagets kärnvärden. Företaget arbetar med världsledande och lönsamma produkter som de känner passion inför. Inom ramen för detta arbetar man mycket disciplinerat. Företagsledarna är ”problemlösare” snarare än ”visionärer”. Det handlar om att arbeta utifrån verkligheten snarare än sinnebilden utav denna. Detta medför att det blir lättare att dra lärdom utav liknande problem samtidigt som kommunikationen anställda emellan förbättras.
Av dessa anledningar kan det vara särskilt intressant att granska företagets värderingar vid en investering. Olika åtgärder, så som tillämpning utav teknik eller nyförvärv, bör då på ett eller annat sätt stödja dessa värderingar. I annat fall kan verksamheten anses ha tappat fokus.
Det faktum att det rent statistiskt existerar få toppförmågor, och enbart ett fåtal företag tillämpar Stratified Systems Theory vid rekrytering, borde kanske få fler att reflektera kring kopplingen mellan ”intention och ”utfall”, och hur vi på bästa sätt förvaltar vårt kapital långsiktigt. Sinnebilden bör i detta sammanhang vara att inte betala mer än det långsiktiga värdet medger.
Med rätt kunskap om marknaden, en själv och om företagen, minimerar vi risker och maximerar möjligheter. Utfallet blir hög avkastning utifrån låg risk. Således är cirkeln sluten.
Referenslista
Böcker
Collins, Jim (2001), ”Good to Great”, första upplagan, New York: HarperCollins Publishers Inc.
Bernhardsson, Jonas (1996),”Tradingguiden”, andra utökade upplagan, Finland: WS Bookwell
Jaques, Elliot (1989),”Requisite Organization” andra upplagan (korrigerad), Arlington: Cason Hall & Co.
Graham, Benjamin, Zweig, Jason, (1973, 2006), första upplagan, “The intelligent investor, revised edition” New York: HarperCollins Publishers Inc.
Lynch, Peter (1993), ”Mina bästa investeringar” Borgå: Werner Söderström
Tidningar
Artikeln ”Ta rygg på aktievinnarna 2006” Journalist: Fredrik Lindberg, Privata Affärer (nr 1 2006)
Intervjuer
Karlsson, Jan-Åke, Senior advisor, Enhancer Consulting, Stockholm 13.09.06 kl. 13.30-15.00, 11.10.06 kl. 13.30-15.00
Internet
Artikeln ” Kvinnors aktier bäst i längden” Journalist: redaktionen, Dagens Industri (2006) http://www.di.se/Nyheter/ Sökord: ”favoritaktier” Hämtat: 2006-09-15
Artikeln: ”Börsprofiler – Warrren Buffet” Journalist: Berhardsson, Jonas, Aktiespararen (2004) http://www.investeraren.se/13.pdf Hämtat: 2006-09-10
Artikeln: ”Börsprofiler – Peter Lynch” Journalist: Berhardsson, Jonas, Aktiespararen (2004) http://www.investeraren.se/peter.pdf Hämtat: 2006-09-10
Artikeln: ”Börsprofiler –George Soros” Journalist: Berhardsson, Jonas, Aktiespararen (2005) http://www.investeraren.se/soros.pdf Hämtat: 2006-09-10
