Betydelsen av en bra balansräkning

Då kapacitetsutnyttjandet och inflationsförväntningar i ekonomin stiger, blir företagens kapitalstruktur en allt mer betydelsefull faktor för långsiktig framgång. För framgångsrika investeringar bör balansräkningens vara avgörande för när och i vad vi väljer att investera.

I allmänna ordalag är det svårt att direkt peka på vad som är en bra balansräkning. Därtill finns det en klar risk i att försöka urskilja urtypen för en bra balansräkning utan att generalisera. För att bringa klarhet i frågan bör man lägga märke till två viktiga faktorer:

-Verksamhetens syfte, m.a.o. affärsidé och vision

-Omvärldsfaktorer, så som ekonomi, där efterfrågan och ränteutveckling är särskilt intressanta aspekter.

För att skapa ett sammanhang bör vi också fråga oss vad en balansräkning består utav och dess olika syften.

Balansräkningen ger en bild utav företagets ekonomiska ställning vid verksamhetsårets slut. Den består utav två delar:

-Tillgångar – visar hur företagets kapital har använts

-Eget kapital och skulder – Ger en bild utav hur kapitalets har anskaffats, dvs. finansierats. Eget kapital består dels utav det kapital som ägarna tillfört, men här återfinns även tidigare vinster som man av olika skäl valt att behålla inom företaget.

En bra bild utav verksamhetens syfte och hur vi bör förhålla oss till denna får vi genom att studera årsredovisningen. Företags affärsidé och vision bör ställas i relation till marknadsförhållandena. Detta resulterar i en objektiv bild utav grunden i en affärsmodell – företagets strategi. Genom att förstå syftet och marknadsförhållandena, blir det också lättare att utifrån ett objektivt perspektiv ta ställning till de olika händelser och åtgärder som påverkar företaget, internt och externt.

Sett som ett principiellt exempel kan vi ta det börsnoterade klädföretaget Björn Borg:s förvärv utav sitt eget varumärket vid årsskiftet 06/07. Hur tar vi ställning till huruvida detta var ett berättigat beslut? Här står principen att starka varumärken utgör en stark grund i ett långsiktigt framgångsrikt företag i konflikt med principen att bra företag också har en stark balansräkning (finansieringen utav varumärket är skedde i princip till hälften genom betalning ur egen kassa och till hälften genom lån)

Affärsidé
WBM: s affärsidé är att lönsamt utveckla, driva och exploatera varumärket Björn Borg på den internationella modermarknaden.

WBM: s vision
Visionen är att befästa varumärket Björn Borg som ett globalt etablerat modevarumärke.

Intressanta aspekter kopplade till varumärket:
-Varumärkesplattform – En tydlig varumärkesplattfom ligger till grund för positioneringen av Björn Borg och all utveckling av varumärket et, från design och butiksutformning till marknadskommunikation.

-Varumärkesutveckling – WBM strävar efter att aktivt styra hela kedjan från varumärkesidentitet till färdig produkt för att säkra att varumärket Björn Borg i varje led följer den fastslagna varumärkesplattformen.

-Fortsatt varumärkesbyggande– WBM: s bedömning är att marknadsinvesteringarna totalt sett i nätverket kommer att öka ytterliagre i form av fler visningar, bredare och fler kampanjaktiviteter etc., i takt med ökad internationell närvaro.

-Marknad – En trend är ett allmänt ökat intresse för varumärken, design och kvalitet vilkt innebär att dagens konsument är medveten och kräsen.

-Konkurrensposition – Modevarumärket Björn Borg vänder sig främst till individer som söker kvalitetsprodukter som upplevs modemässigt rätt och som representerar en ung, sportig och trendig stil. Pris- och modemässigt är produkterna positionerade i övre mellanprissegmentet.

Med affärsidén och visionen i bakhuvudet ska alltså beslutet om förvärvet utav varumärket ses med bakgrund utav de rådande marknadsförhållanden i relation till den affärsmodell Björn Borg driver, där stark kontroll över varumärket är en central del. Björn Borg drar fördel utav det ökade behovet av att utrycka personlighet, med allt vad det innebär. Varumärket vilar på olika grundläggande värderingar, vars budskap företaget lägger ner stora resurser på att sprida, bevara och utveckla. Varumärkesbyggandet utgör grunden i företaget, och mycket utav framtida investeringar och ansträngningar kommer alltså att direkt eller indirekt påverka just varumärket. Björn Borg:s expansionsplaner stärker behovet av bättre kontroll över varumärket.

Förvärvet bör även ses ur ett rent ekonomiskt perspektiv, där Björn Borg:s goda ekonomi i kombination med fortsatt hög efterfrågan utav företagets produkter och låga räntesatser, innebär att tillfället var väl tajmat. Därutöver bör förvärvet ses mot bakgrund av aktieägarnas intressen. Det har funnits ett osäkerhetsmoment kring Björn Borg:s långsiktiga möjlighet till licensutnyttjande utav sitt eget varumärke. Beslutet lade grunden till ett mer långsiktigt aktieägarperspektiv.

Utan större insyn i en verksamhet kan det givetvis vara svårt att göra en korrekt bedömning av vad som kan anses vara en bra balansräkning vid ett givet tillfälle. Det finns naturligtvis vissa ramverk, definierat som olika nyckeltal, utifrån vilka vi kortsiktigt kan göra en bedömning. Dock är, enligt min mening, den långsiktiga bedömningen utav en balansräkning alltså en mer dynamisk process, som inbegriper hänsynstaganden till ett större sammanhang.

En bra balansräkning borde, likt då de gäller investeringar generellt, göras med utgångspunkten ”risk/reward”. Om vi väljer att fokusera på en mer teknisk definition utav vad som utgör en bra balansräkning, kan vi utifrån bedömningar med utgångspunkt i efterfrågan, vinstmarginal och skuldränta indirekt räkna ut vad som är en lämplig fördelning utav eget kapital och skulder.

Nyckeltalet ”Räntabilitet på eget kapital” (RE) är intressant eftersom det visat sig att det över tiden råder ett starkt samband mellan RE och aktiens utveckling. Detta nyckeltal får vi genom beräkningar enligt fomeln nedan:

RE= Justerad vinst efter skatt/JEK

Det som i detta fall är utav störst intresse, är vad som ligger till grund för RE. Genom hävstångsformeln tar vi i första hand hänsyn till räntabilitet på totalt kapital (RT) men även företagets soliditet (eget kapital/balansomslutningen).

Hävstångsformeln:

RE=RT + (RT-RS) x S/E

RE= Räntabilitet på eget kapital
RT= Räntabilitet på totalt kapital
RS= Genomsnittlig skuldränta
S= Skulder (i relation till balansomslutningen)
E= Eget kapital (i realtion till balansomslutningen dvs. soliditet)

EX. med 4 procent RS, RT 10 procent, E 20 procent, S 80 procent:
RE= 0,10 + (0,11 – 0,04) x 80/20
RE=0,38= 38 %

Vad vi ser är att om RT är större än RS blir RE positivt. Effekten blir större ju större skulderna är relativt det egna kapitalet. Hävstångsformeln visar således på såväl möjligheter som risker med hög belåning.

RT anger hur väl företagsledningen förräntat kapitlet man är satt att förvalta. Nyckeltalet är beroende utav två parametrar, nämligen kapitalomsättningshastighet samt vinstmarginal. Kapitalomsättningshastigheten anger hur många gånger företaget omsätter kapitalet under ett år. Vinstmarginalen anger, som de flesta säkert vet, vinst efter skatt i relation till omsättningen. Mellan RT, kapitalomsättningshastighet och vinstmarginal råder följande samband:

Vinstmarginal = Vinst/omsättning
Kapitalomsättningshastighet = Omsättning/total kapital

RT= Kapitalomsättningshastighet x Vinstmarginal

Det finns alltså en möjlighet/risk med omsättning och de kostnader som påverkar vinstmarginalen. Eftersom RT är kopplat till RE bör vi därför utvärdera de parametrar som styr kapitalomsättningshastigheten och vinstmarginalen. Efterfrågan på företagets produkter, som i sin tur ofta hänger samman med det ekonomiska läget får alltså en avgörande betydelse för RT och RE och i slutänden börskursens utveckling. Efterfrågan är också intressant då vi ska ta hänsyn till lämplig fördelning mellan skulder och eget kapital, dvs. balansräkningens struktur.

Principiellt, och som exempelvis i fallet med WBM, kan vi alltså kombinera fakta gällande verksamhetens syfte, marknadsförhållanden och affärsmodell med fakta om balansräkningens struktur. Mot denna bakgrund kan vi objektivt rekommendera eller kritisera olika åtgärder som på ett eller annat sätt påverkar balansräkningen m.a.o företagets ekonomiska ställning.

På samma sätt innebär det att verksamheter med fluktuerande efterfrågan av produkter, bör lägga särskilt fokus på balansräkningens struktur, vilken således bör anpassas utifrån rådande marknadsförhållanden. I en positiv marknadssituation med kraftigt stigande efterfrågan kan återbäringen med hög skuldsättningen förvisso bli mycket god. Dessvärre blir situationen den omvända då ekonomin viker av. Genom insikter om marknadsförhållanden och ett gott omdöme vi val av balansräkningen kan risken vid investering i verksamheter utav mer cyklisk karaktär minimeras. Bland företag med en stark marknadsposition och/ eller i en konjunkturoberoende bransch blir soliditeten av mindre avgörande betydelse. I en mindre riskbetonad verksamhet är kassaflödena mer jämna, varför skuldbördan går att utöka. Därav är värderingen i den här typen av företag generellt sätt högre. För framgångsrika affärer bör investeraren generellt leta efter ”dolda värden”, så som i personal, unika produkter, varumärken och utvärdera dess långsiktiga möjligheter att bibringa verksamheten värde.