Sedan juli har de globala aktiemarknaderna präglats utav en stor osäkerhet innebärande över lag hög volatilitet. De är de s.k. subprimelånen, lån till mindre kreditvärdiga låntagare, som har utlöst stor oro på världens finansmarknader, sedan allt högre räntor gjort det svårare för allt fler att betala räntekostnaderna.
Affärsbankerna har genom att paketera olika typer av mer eller mindre riskfyllda obligationer spridit riskerna och därigenom också kunnat höja kreditbetyget för samtliga obligationer. Riskerna har istället hamnat hos privata investerare, hedgefonder och finansinstitut. När sedan låntagarna fått betalningssvårigheter och obligationerna således minskat kraftigt i värde har affärsbankerna i vissa fall krävt tillbaka likvider. Därigenom har ett femtiotal amerikanska låneinstitut gått omkull och flera hedgefonder fått läggas ned.
En global finansmarknad medför visserligen att riskerna sprids på olika aktörer och geografiska områden, men innebär också en ökad osäkerhet gällande problemets omfattning och vilka aktörer som kan ha drabbats. Situationen resulterar i likviditetsproblem då de ökade riskerna medför att förre långvare är villiga att bistå med kapital. Det drabbar givetvis bolånemarknaden men också andra kapitalintensiva branscher, däribland private equity. För att lugna marknaden och därigenom minska volatiliteten har flera centralbanker nu valt att pumpa in mer likviditet i de finansiella systemen.
De senaste årens lågräntepolitik har medfört en stark utveckling utav köpkraften innebärande kraftigt ökade priser på bostäder och en högre skuldsättning bland såväl privatpersoner som företag och institutioner. När utbudet av bostäder abrupt ökar kan nedgången på bostadsmarknaden innebära att fler aktörer drabbas. Det slår hårt mot ett konsumentberoende USA och ökar samtidigt riskaversionen i ett läge där trovärdigheten vad gäller finansinstitutens riskbedömningar minskat. På finansmarknaden har den senaste tidens turbulens medfört en normalisering utav risk, med framförallt fallande aktiemarknader och högre marknadsräntor som följd.
Att aktiemarknaden stundom drabbas av spekulationsoro är på intet sätt nytt. Börshistorien är fylld utav mer eller mindre dramatiska, spektakulära och inte sällan ologiska kursrörelser. Brist på kunskap och information, spekulation i neråtgående trend, datorer som handlar med varandra och överbelåning är faktorer som förklarar ofta överdrivet negativa kursrörelser. En objektiv, självkritisk och påläst investerare kan i det läget utnyttja de möjligheter till bra affärer som ofta uppkommer. Många fina köptillfällen till trots är det bolånekrisens eventuella inverkan på den reala ekonomin som väl får beteckna som mest intressant. I det sammanhanget finns det både kort och långsiktiga aspekter att ta hänsyn till.
Sett ur det långsiktiga perspektivet kan vi observera polilitiska initiativ och ekonomiska förutsättningar som under de senaste åren lagt grunden till en ökad integrering av de globala ekonomierna.
Internationella politiska initiativ innebärandes successivt mer öppna ekonomier med exempelvis en större integrering utav Europa, har skapat förutsättningar för en ekonomi, där bättre konkurrens, lägre räntor, högre tillväxt och större välfärd varit karaktäriserande. Det har i inneburit stora ekonomiska överskott för ekonomier i väst. Som ett sätt att öka produktiviteten och konkurrensen har europeiska företag på senare år också valt att förlägga hela eller delar av tillverkningen i lågkostnadsländer.
Den ekonomiska utveckling som skett i BRIC-länderna har likaledes varit en successiv process. Geopolitiska och ekonomiska intressen har inneburit en anpassning sig till mer marknadsekonomiska ideal. För Kinas del har det betytt ett närmande gentemot väst och en dialog präglad av större öppenhet och ömsesidighet. Kina är dock alltjämt ett samhälle och en ekonomi som kännetecknas av restriktioner, även om transparensen på senare år ökat. Förbättrad kommunikation med utvecklingen av Internet, telefoni, bättre och billiga transporter samt ny infrastruktur dvs. samhällsutbyggnad är faktorer som bidragit till en sådan utveckling såväl nationellt som globalt.
Samhällsekonomiskt viktiga tillgångar så som billig arbetskraft i Kina och oljan i Ryssland, har medverkat till att skapa ett överskott i ekonomin, som i sin tur möjliggjort en kraftig utbyggnad utav respektive samhälle, och som på sikt även säkerställt en växande inhemsk konsumtion. Det har lagt grunden till en ekonomisk stabilitet som i lockat riskvilligt kapital. Stark ekonomisk utveckling i väst och en expansion utav den finansiella sektorn samt ett allt bättre affärsklimat i tillväxtekonomierna har accentuerat denna utveckling. Rysslands inträde i WTO bekräftar också bilden av ett ekonomiskt närmande gentemot väst.
Sammanfattningsvis kan alltså sägas att ekonomiska och politiska framsteg banat väg för en större integrering av ekonomier innebärande framförallt successiv expansion utav handel genom ökad export/import och nya handelsavtal . Den utvecklingen kommer att fortsätta även framgent.
Ur det kortsiktiga perspektivet ser utsikterna överlag goda ut. IMF spår en fortsatt stark global ekonomisk utveckling och valde i augusti att skriva upp tillväxtprognoserna för den globala ekonomin med 0.3 procent till 5.3 procent. Gällande bolånekrisen pekar IMF på en mjuklandning som det mest troliga scenariot, där tillväxten återhämtar sig och inflationen lättar. IMF ser dock vissa risker där konsumtionen bland amerikanska konsumenter kan bli svagare och finansmarknaderna kan stramas åt snabbt.
I dagsläget är osäkerheten kring bolånekrisens magnitud överlag stor. Konkursen av USA:s tionde största bolåneinstitutet AHM med fokus på s.k. Alt-A lån med något bättre kreditvärdighet, pekar på att skuldsättningen bland privatpersoner kan vara ett större problem än befarat. För att undvika en finansiell kris är det därför av stor betydelse att centralbankerna fortsätter att bevaka situation och samtidigt bistår marknaden med den likviditet som behövs. På sik kommer FED med all sannolikhet att sänka styrräntan allteftersom inflationsriskerna bedarrar. Till dess kan en bibehållen ränta symbolisera en uppmaning till företag och privatpersoner att se över riskerna i den egna ekonomin. Det mest troliga scenariot är således ett hack i den långsiktiga tillväxtkurvan där bolånekrisen i första hand förmodas resultera i en sundare inställning vad gäller synen på risk vid utlåning av kapital.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar